Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Motorskepp och -båtar - Striden om motoroljan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN OM MOTOROLJAN
91
Polen (Galizien), Tyskland och Argentina Och f. ö. arbetar på att
framställa olja ur stenkol och brunkol.
Tabell över världsproduktionen av -petroleum 1922.
Därav i: Mill. ton.
U. S. A............... 88,0
Mexiko .............. 29, o
Ryssland ............. 5, c
Persien .............. 3,3
Holländska Indien .... 2,s
Rumänien ............ 1,g
Brittiska Indien....... 1,5
Galizien.............. 0,9
Därav i: Mill. ton.
Peru ................................0,9
Trinidad ..........................0,4
Västindien ......................0,c
Argentina ........................0,4
Venezuela ........................0,6
Egypten ..........................0,2
Tyskland ..........................0,2
Den samlade produktionen uppgick till c:a 135,7 mill. ton.
Striden mellan de stora oljebolagen om att tillförsäkra sig den
största delen av försäljningen, ja helst ensamrätten, monopolet,
utspelas efter kriget i alla länder över hela jordklotet. Nu kan
mineralolja emellertid inte framställas i obegränsade mängder, då oljefält
blott finnas i vissa delar av världen. De viktigaste finner man i
Förenta Staterna, Mexiko, vissa sydamerikanska stater, Holländska
Indien, Persien, Mesopotamien, Kaukasus och Galizien. Men flera av
dessa oljefält äro till följd av den myckna produktionen under de
senare åren tämligen snart uttömda. Man räknar således med, att, i
den händelse förbrukningen stiger i samma proportion som hittills,
den nordamerikanska tillgången skulle vara slut om c:a 30 år. I så
fall blir världens största petroleumsaktiebolag, Standard Oil,
urstånd-satt att leverera mera olja, och för att förhindra detta har bolaget
redan länge arbetat på att tillförsäkra sig äganderätten till oljekällor
också i andra länder. Men som även Shell, Anglo-Persian, Stinnes
och de övriga bolagen sträva efter samma sak, utformar sig striden
dem emellan icke endast som en konkurrens om försäljningen, om
kunderna, utan blir också en strid om råvarorna, en strid, som föres
med ännu skarpare vapen än den första, eftersom statsmakterna för
att kunna tillförsäkra sig tillgång på bensin i händelse av krig ha
börjat understödja olika bolag. Den amerikanska regeringen lämnar
vid varje tillfälle Standard Oil sin hjälp, den holländska och den
engelska regeringen understödja Shell (vilken, som nämnts, har
förbindelse med det nederländska petroleumbolaget). Den engelska rege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
