Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Hur man finner väg på havet - Fyrtornens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
nets ägare jämte sju man i fyrtornet. På morgonen fann man
sedan stormen bedarrat att fyrtornet och de i detsamma vistande
människorna voro försvunna.
Senare har man, såsom nämnts, gjort förnyade försök att på
detta farliga ställe uppbygga ett fyrtorn. Man försökte med
järnställningar, men det lyckades först att få fyrtornet att bli kvar på den
utsatta platsen sedan man på klippan uppbyggt ett med mäktiga
grundstenar grundlagt fyrtorn. Det blev i sitt nuvarande skick
färdigt 1882.
Om detta fyrtornsbygges
svårigheter berättas, att man första året,
1696, endast medhann att göra
några borrfästen i klippan. I den
skumsköl j da klippan fästes ett dussintal
kraftiga järnhakar. Det följande
året hann man att bygga en pelare
på inemot fyra meters höjd och av
något över fyra meters diameter.
Under tredje året uppnådde man en
höjd av 18 meter och en diameter av
5 meter. Man anser att den gode
plymouthbryggaren byggde ett
fyrtorn just på det sättet ett sådant
inte skall byggas. Det heter i
beskrivningarna att detta fyrtorn av
trä mera liknade en kinesisk pagod än ett fyrtorn, som skulle vara
avsett att bryta de rullande atlantdyningarnas brott. Bland annat
lär det ha funnits så bräckliga saker som ganska stora fönster i de
nedre våningarna.
Detta första torn, vars förstörande ovan nämnts, hade
dimensionerats så att det bjöd vind och vågor allt för stor tryckyta. När
man därtill gjort det så lågt, att de sjöfarande inte kunde observera
det från något mera betydande avstånd därför att vågorna vid storm
slogo över detsamma, tog man dessa lärdomar med sig vid
utförandet av nästa Eddystone-fyrtorn. Redan året efter det första tornet
förstördes började man uppföra ett nytt, som gjordes inemot ett
fyrtiotal meter högt och med en diameter av ungefär sju meter.
Denna gång murade man fyrtornet med en väggmäktighet av nära
halvannan meter. Sedan Winstanley och hans medhjälpare i fyren
omkommit dröjde det sex år innan de sjöfarande fingo glädjen av
att se en ny fyr lysa från den farliga Eddystoneklippan.
Fig. 97. Ljuskronan på Eddystone
fyrtorn. (Efter "Opf. Bog".)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
