Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen: Kanaler och hamnar - Svenska kanalbyggen - Övriga större kanaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KANALBYGGEN.
187
bergmassorna. Kajer och strandskoningar byggdes till en längd av
inemot tre tusen meter.
Med denna sjöled har man fått en ny förbindelse mellan Mälaren
och Saltsjön, och landsvägs- och gatutrafiken förmedlas genom
höga broövergångar, varigenom man uppnår en avlastning i trafiken
över slussen i Stockholm. Genom kanalen uppnåddes även bättre
kaj utrymmen för Stockholms olika hamnar, och man fick stora och
goda tomter för industriella ändamål.
Hammarbyleden kan befaras av fartyg, vilka — vid lågvatten
— ligga fem och en halv meter djupt, vilket betyder att fartyg på
omkring 3,500—4,000 tons kunna passera denna kanal. Detta när
fartygen äro på full last. Om de äro halvlastade eller det rör sig
om fartyg, vilka inneha restlaster, så är kanalen kapabel att taga
emot besökare på intill sex tusen tons, det vill säga det medelstora
oceangående tonnaget.
Av Sveriges övriga kanalleder skola slutligen nämnas
Dalslands-, Säffle-, Strömsholms- och Kinda kanaler.
övriga större kanaler.
Vårt grannland Danmark har kanaler på Jylland, Själland och
Fyn, men dessa äro inte av den storlek eller omfattning som de
svenska kanalerna, helt naturligt beträffande ett land, som har så
goda vattenvägar runt alla sina kuster.
Går man ett steg längre söderut, till Tyskland, finner man ett
under loppet av detta århundrade vitt utgrenat kanalsystem.
Driftsekonomiskt och tekniskt torde det tyska kanalsystemet vara ett av
de bästa i världen. De större kanalerna äro Kielkanalen — även
kallad Nord-östersjö-kanalen eller Kejsar Wilhelms-kanalen — som
förbinder Nordsjön och Östersjön, vidare kanalen Oder—Spree—
Dortmund, samt Elbe—Trave-kanalen.
Holland är av naturen hänvisat till att förlägga en god del av sin
trafik på kanaler, därigenom att landet till en stor del ligger lägre
än havets yta. Landet skyddas av fördämningsvallar, och genom
vattenregleringsverk vid kusten — ett stort vid Katvijk aan Zee —
kan det hålla ett lämpligt vattenstånd i sina kanaler. Amsterdam,
som förr hade sin sjöförbindelse över Zuider Zee, har nu en präktig
kanal ut till Nordsjökusten vid Ymuiden. Zuider Zee skall för
övrigt enligt ett nyligen fattat beslut torrläggas, vilket naturen länge
hållit på att göra. I Holland tillkom 1825 Nord-holländska kanalen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
