Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen: Kanaler och hamnar - Industrihamnar — Frihamnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
FEMTE DELEN. KANALER OCH HAMNAR.
I Norden blev Köpenhamn 1894 föregångare på
frihamnsområdet, men väl att märka endast i modern mening. Vår Tolfte Carl
hade blick för vilket handelscentrum Gotland varit och var ägnat
att fortbliva. Han utställde 1712 en k. befallning om att Slite på
Gotland skulle bli frihamn. Vad orsaken var är inte gott att utreda,
men nog är det karaktäristiskt för den mångfrestande anden att
Fig. 26. Stockholms frihamn med sitt vattendjup på 29 fot är väl fägnad att
taga in världhavens jättar, och magasinerna invid kaj och järnvägsspår ligga ju
nära till för affärerna med Finland, Ryssland och de baltiska länderna.
(Efter "Ljus").
även detta initiativ fick han se gå upp i rök. Vid ett par riksdagar
på 1770-talet var emellertid frågan ånyo uppe och då rivaliserade
Visby med Slite. Då voro dock gottlänningarna förekomna av de
goda mannar, som byggde och bodde i Marstrand. De ansökte om
frihamnsrättigheter 1774, och redan följande år kunde regeringen
på kommerskollegiums tillstyrkan utfärda en kungörelse om
frihamnsrätt för Marstrand.
Det hette att Marstrand förklarades för porto-franco, och de
goda marstrandsborna fingo uppleva både ljuvt och lett under porto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
