Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen: Post, telegraf och telefon - Telegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 SJÄTTE DELEN. POST, TELEGRAF OCH TELEFON.
intresse för elekriciteten väcktes tidigt och han blev anställd som
telegrafist. En tid svalt han och led stor nöd, men sedan han
övertygat ett telegrafbolag om sin duglighet fick han anställning mot
hög lön, och sedan ingick han i ett bolag, som skaffade sig rätt till
alla de uppfinningar han gjorde på telegrafiens område. Sedan har
han upprättat egna fabriker, gjort en massa uppfinningar och
skaffat sig en stor förmögenhet.
Hans glöd-ljusuppfinning består i att elektrisk ström införes i en
i en lufttom glaskula innesluten fin koltråd — en kolnad växtfiber —
vilken släpper igenom strömmen med minsta möjliga motstånd och
icke förbrännes. Dessa trådar lysa. Denna elektriska lampa har
sedan ytterligare förbättrats.
För telegraferingen och för den vetenskapliga och industriella
utvecklingen över huvud taget här i världen betyder upptäckten av
elektromagnetismen och induktionselektriciteten ett oerhört
framsteg. Man visste att blixten kan magnetisera järn, och italienaren
Romagnosi visade 1802, att den galvaniska strömmen utövade
inverkan på magneten. Man trodde sig kunna fastslå, att elektricitet
och magnetism äro identiska krafter.
Dansken H. C. Örsted, som föddes i Rudkjöbing på Langeland 1777
avled 1851 såsom professor i Köpenhamn, har skaffat sig ryktbarhet
genom sina upptäckter, särskilt av elektromagnetismen. Han kom
på sin upptäckt liksom så många andra forskare genom en
tillfällighet. Den skarpsinnige mannen upptäckte under sina föreläsningar
om värmeverkningarna hos en voltastapel under
föreläsningsterminen 1819—1820 att en kompass i närheten ökade i svängning, då
man förenade voltastapelns poler med varandra.
Sedan han undanstökat föreläsningarna började han genast
fortsätta med sina iakttagelser på kompassen och kom till upptäckten
att om man låter den elektriska strömmen verka på en fritt hängande
magnetnål avviker kompassnålen från sitt läge. Avvikningens
storlek står i proportionellt förhållande till strömmens styrka. Leder
man strömmen kring nålen strävar den såväl under som över att
vrida nålen i samma riktning. För den elektriska telegraferingen
blev detta, som nämnts, av allra största betydelse.
Det synes vara skotten Marshall, som först kommit att tänka på
friktionselektricitetens användande för telegrafering, men de
apparater, som tillkommo, blevo utan praktisk betydelse. Kort efter
upptäckten av den dynamiska elektriciteten konstruerade tysken
Sömmerings år 1809 en apparat, som genom kemisk sönderdelning
av vatten medelst en voltastapel kunde giva signaltecken. Ett trettio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
