Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen: Post, telegraf och telefon - Telegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 SJÄTTE DELEN. POST, TELEGRAF OCH TELEFON.
Även de stora framstegen inom elektricitetens kemiska del ha
tillgodogjorts av telegrafen. Man har på vissa håll återgått till de
principer Sömmering tillämpade, om än i mycket förbättrad form.
Här kan nämnas den canselliska pantelegrafen, som återger ett
telegram med samma handskrift som det blivit nedskrivit. Andra
uppfinningar äro Gintls kemiska trycktelegraf och den helt automatiska
telegrafen, vilka system vila på den galvaniska strömmens
egenskaper att sönderdela vätskor. Huvudsakligen arbeta dessa system på
så sätt, att strömmen ledes genom en pappersremsa, som är
preparerad med en lösning, och vid dennas sönderdelning utskiljes ett
färgämne. Allt efter avsändarestationens längre eller kortare slutning
av strömmen uppkomma färgade punkter eller streck.
Sker telegrafering över mycket långa avstånd, är det numera
vanligt att man inte låter sändarestationens strömalstrare sända
ström hela vägen fram till mottagarestationen. Man anordnar på
mellanstationerna en relä, en överdragning, varvid mellanstationens
batterier eller andra strömalstrare sända ström ut i den följande
delen av ledningen till nästa överdragningsstation eller
mottagningsstationen. Vid telegrafering — och även vid telefonering — till
exempel mellan Berlin och Stockholm, reläas eller överdrages i
Malmö. Detta sker numera genom den kraftiga svängningsalstraren
audionlampan eller audionröret, till vilket vi återkomma i samband
med omtalandet av radiotekniken.
Telegraftrådarna ha vi alla sett sträcka sig utmed så gott som
alla järnvägar, eller också följa de landsvägarna och avvika här och
där ut till små samhällen eller enstaka hus och gårdar. Vid
framdragandet av telegraftrådar i U. S. A. och Kanada brukade man förr
ofta fästa telegraftrådarna vid växande träd, då man gick med
ledningen genom en skog. Härvid beräknade man att träden skulle
vaja för blåsten, och trådarna försågos därför med särskilda
fjädrande upphängningar. Tråden får inte komma i beröring med
led-ningsstolpama, ty vid fuktig väderlek blir bortledningen av den
elektriska strömmen ganska betydande, det uppkommer svåra
"läckor", och man använder därför vid trådarnas upphängande
isolatorer, vanligen av porslin.
I de stora städerna och på andra starkt trafikerade och tätt
bebyggda orter låter man telegraf kablarna gå under jorden. De
isolerade kablarna nedläggas i gatorna och med vissa mellanrum
placeras kabelbrunnar, där man kan komma ned till och reparera
uppkomna fel. Vanligen lägges kabeln numera i cementrör, och om ett fel
uppkommer kan man genom att söka från brunn till brunn, sektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
