Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen: Post, telegraf och telefon - Telefonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 SJÄTTE DELEN. POST, TELEGRAF OCH TELEFON.
innehåll i dallring och därmed även hinnan, som genom
anordningarna med stift och skiva växelvis slöt och avbröt strömmen.
Stiftet och skivan hade sina ändar försedda med klämskruvar,
i vilka sutto ledningarna till mottagaren. Denna bestod av en
trådspiral med en tunn och mjuk järnkärna i storlek ungefär som en
vanlig virknål. Den ton avsändarapparatens hinna återger i
svängningar blir även återgiven i mottagaren. De tre för talets
överförande behövliga elementen funnos således redan i professor Reis
apparat, nämligen membranen, elektromagneten och ledningen.
Det blev andra förbehållet att
fortsätta uppfinningen och göra
den praktiskt brukbar. Den ti
april 1875 uttog professor
Alexander Graham Bell patent på en
telefon, som var en av det nittonde
århundradets största
uppfinningar.
Bell var född i Edinburgh 1874
och gick i skola där. Hans fader var professor i vältalighet och
talets fysiologi, senare blev fadern professor vid University college
i London, men 1879 flyttade han över till Kanada. Mest berömd
blev han för sitt ljudsystem, som kallades visible speech, varigenom
han i hög grad främjade undervisningen av dövstumma. Hans
uppfinningar äro epokbildande för den vetenskapliga fonetiken. Graham
Bells farfader hade också varit lärare i vältalighet och sysslade med
fonetiska problem.
Det fanns alltså ett visst påbrå hos Graham. Han sysslade
redan som barn med uppfinningar på talmaskinernas område. Av en
kapitalist i Boston, C. G. Hubbard, fick Bell ekonomiskt understöd
och kunde ägna sig i stor utsträckning åt uppfinningar, vilka han
och hans medhjälpare, Watson, bedrevo med all energi, byggande
på tidigare uppfinnares erfarenheter. Bland annat hade den tyske
läkaren och fysikern Helmholtz upptäckt, att icke musikaliska ljud
bestå av flera över varandra lagrade vågrörelser och att jämte
huvudtesen finnas partialtoner. Detta beror på särskilda vibrationer
i ljudande ämnen. Han hade vidare funnit att de skilda talljuden
bero på egenartade vibrationer hos olika slags vävnader och
resonansmedier. De elastiska skivornas eller spända hinnornas
egenskap att kunna upprepa svängningar visa hur det är möjligt att i
telefonen tydligt skilja icke endast vad som säges utan tonklangen
i den röst, som talar. Man kan "känna igen rösten", som man säger.
Fig. 56. Telefon med stavmagnet
enligt Bells system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
