- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
15

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Grundläggandet av nutidskemien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUNDLÄGGANDET AV NUTIDSKEMIEN

15

Grundläggandet av nutidskemien.

År 1627 föddes deri man, som skulle komma att helt omskapa
kemien och bliva den nutida kemiens verklige grundläggare, nämligen
engelsmannen Robert Boyle. Dennes ovanskliga förtjänst ligger först
och främst däri, att han fullständigt bröt med de gamla åsikterna
om forskningens ändamål. I stället för alkemiens uppgift att
försöka framställa guld eller läkemedel, satte nu Boyle som kemiens mål
endast och allenast det fördomsfria sanningssökandet. Att finna de
lagar, efter vilka de kemiska reaktionerna försiggingo, skulle vara
forskningens uppgift, och om detta komme att leda till uppfinnandet
av någon metod att göra guld eller tvärt om till konstaterandet av
omöjligheten härav, var för Boyle en fullständigt betydelselös bisak.

Den första frukten av Boyles på dylika betraktelser grundade
undersökningar var ett
fullständigt nedbrytande av de
äldre på filosofiska
spekulationer grundade föreställningarna
om "elementen", som vi nyss
redogjort för. Begreppet
"grundämne" kom nu sålunda
att i stället avse ämnen, som
icke genom någon slags
behandling kunde sönderdelas i andra
ämnen, men väl förenas med
andra ämnen till kemiska
föreningar, som hade helt andra
egenskaper och som åter kunde
sönderdelas i sina grundämnen.

En sådan definition
medförde naturligtvis, att ett ämne,
som på vetenskapens
ståndpunkt vid tillfället i fråga icke kunde sönderdelas eller man för övrigt
icke hade någon anledning antaga vara sammansatt, ansågs som
grundämne. Sålunda hade man t. ex. icke klart för sig förhållandet
mellan metall och metalloxid. Den senare, som ju i själva verket är
metallens syreförening, troddes vara grundämne och kallades metall-

Fig. 17. Kulkvarn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free