Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Grundläggandet av nutidskemien - Atomteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGANDET AV NUTIDSKEMIEN
19
först på allra senaste tiden fått sin slutliga fulländning därigenom att
•den, som Einstein visat, kunnat sammansmältas med fysikens
fundamentalprincip, lagen om energiens oförstörbarhet, till en enhetlig lag,
som säger, att energi och materie endast äro olika yttringar av
samma sak. Den ena kan övergå i den andra, och man har formulerat
den matematiska lag som uttrycker förhållandet mellan dem.
Härmed ha vi emellertid kommit in på ett gränsområde mellan kemien
och fysiken, den man kan gärna säga nya vetenskap, som kallas
atomfysiken. I sin utveckling hör dock atomteorien till kemien och har
för denna fått en betydelse av samma slag som lagen om materiens
oförstörbarhet.
Atomteorien.
Det väsentliga för atomteorien är, att materien icke uppfattas
såsom ett sammanhängande helt, ett kontinuum, utan såsom
uppbyggd av ytterst små från varandra skilda delar, atomer. En sådan
uppfattning finna vi redan i antiken utformad särskilt av den
grekiske filosofen Demokrit, som betraktas som atomlärans fader.
Emellertid var det här endast fråga om en filosofisk spekulation utan
något egentligt stöd i erfarenhet eller experiment. En till förklaring
av erfarenhetsfakta uppställd och för den kemiska vetenskapen
bruk-bar atomlära få vi först i början av förra århundradet genom
engelsmannen Dalton.
Genom omsorgsfulla vägningar hade man funnit en av de för
kemiska föreningar utmärkande egenskaper; den att de ingående
beståndsdelarna icke kunna ingå i förening i vilka inbördes mängder
som helst utan att det tvärt om för varje ämneskombination
existerar ett bestämt förhållande mellan vikterna av de olika ingående
ämnena. Det gällde nu att förklara detta faktum, och det var då
som Dalton uppställde sin teori, att materien består av smådelar,
atomer, och att atomerna i ett och samma grundämne alltid äro
sinsemellan lika och av samma vikt. Atomerna sammansluta sig till
bildningar, som kallas molekyler, och på det sättet, att i ett och samma
ämne molekylerna alltid innehålla lika många atomer (i ett
grundämne ofta 2). Om nu atomerna i en molekyl alla äro av samma slag,
så föreligger ett grundämne. Skulle däremot molekylen vara
uppbyggd av olikartade atomer, ha vi med en kemisk förening att göra.
En kemisk process består sålunda i att atomerna i två eller flera olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>