- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
22

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Kemiska formler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN

Kemiska formler.

Liksom matematikerna använda sig av vissa enkla överenskomna
tecken, varmed de beteckna sina räkneoperationer, och vilka äro
internationella, har man även bland kemisterna försökt åstadkomma
ett dylikt teckenspråk, som dels skulle göra det möjligt att kort men
likväl uttömmande beskriva en kemisk process, dels också skulle vara
oberoende av det talande språket och sålunda lika bra kunna förstås

och användas av varje
vetenskapsman, oavsett vad språk han själv
talade. Naturligtvis är det då först
och främst grundämnena man
måste skaffa sig beteckningar för. Ett
system har verkligen blivit
föreslaget, vari varje grundämne
betecknades med en bestämd figur. Att
detta icke skulle visa sig vara
praktiskt brukbart förstår man lätt nog,
då man betänker, vilket antal
tecken en kemist jämt skulle behöva
ha i huvudet, hur lätt förväxlingar
skulle kunna uppstå o. s. v.

Problemet löstes emellertid av
en svensk, den berömde kemisten
Jöns Jakob Berzelius (1779—1848),
och det är i huvudsak hans system
med en del förbättringar vi ännu
använda. Berzelius’ uppslag bestod i att beteckna grundämnena
genom att av deras latinska namn taga första bokstaven, eventuellt en
till för att undvika tvetydighet. Denna symbol får nu beteckna icke
endast grundämnet självt utan även en atom av detsamma eller en mot
dess atomvikt proportionell vikt. Om man vill angiva en molekyl av
ett ämne, sätter man endast en siffra till höger vid bokstavens fot,
som angiver huru många atomer, som ingå i molekylen. Låt oss
genom ett exempel åskådliggöra användningen.

Antag att vi vilja beskriva den reaktion, som försiggår, då väte
brinner i syrgas, varvid som förbränningsprodukt erhålles vatten.

Fig. 12. Flamugn. Till vänster å
bilden vid r synes själva eldstaden.
Härifrån stryka lågorna och de heta
förbränningsgaserna över det i
skålen i anbrakta materialet bort till
rökavloppskanalen f. Locket n är
avtagbart för ugnens påfyllande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free