Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Den organiska kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ORGANISKA KEMIEN
25
va olika egenskaper i en del avseenden. Detta var i högsta grad
förbryllande, ty från den oorganiska kemien var man van vid att
betrakta föreningar med samma procentiska sammansättning och
samma molekylvikt som identiska.
Vi skola betrakta ett exempel och välja då det för att vara
organiskt mycket enkelt byggda ämnet butan, vars molekyler bestå av
fyra kolatomer och tio väteatomer. Med en Berzeliansk formel bör
det alltså tecknas C4H10. Men nu visar
det sig, att vi hava två stycken
föreningar med denna sammansättning,
men som skilja sig genom att de hava
olika kokpunkt. Den Berzelianska
formeln hjälper oss tydligtvis inte ur
knipan, när vi skola förklara denna
egendomlighet. Då har man kommit
på den idén, att atomernas olika lägen
i förhållande till varandra inom
molekylen skulle kunna betyda något, och
vid närmare undersökning visar sig
detta också vara fallet.
För att giva en föreställning om
huru denna inom den organiska
kemien så oerhört vanliga — och
viktiga — företeelse förkjaras, skola vi
först göra en antydan om ett annat
inom hela kemien mycket viktigt
begrepp nämligen valensläran. Ett
ämne, vars atomer låta sig förenas med
en atom väte vardera, säges vara
en-värt eller monnovalent. Vi kunna
också uttrycka det så, att ifrågavarande
ämnes atomer hava en valens. Ett
annat ämne, i vilket varje atom låter förena sig med två atomer väte
säges vara två värt (= divalent = har två valenser), o. s. v.
Kolatomen har nu visat sig vara fyrvärd. Vätet självt är naturligtvis
envärt. Och nu äro vi vårt problem in på livet.
Om vi göra oss en grov bild av förhållandena inom en molekyl så
kunna vi tänka oss valenserna såsom "hakar" på atomerna. En
kolatom bör sålunda hava fyra hakar under det att väteatomen blott har
en. Låt oss nu på papperet markera atomerna med sina respektive
Vakuumapparat. För att kunna
koka vissa ämnen, som icke tåla
att upphettas till normal
kokpunkt, begagnar man sig av det
förhållandet, att kokpunkten
sänkes då kokningen sker under
lägre tryck än normalt. För att
under proceduren kunna konstant
hålla det önskade låga trycket
använder man då kittlar av den
konstruktion figuren visar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>