- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
29

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Modernt guldmakeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODERNT GULDMAKERI 29

som fick namnet niton eller rätt och slätt kallas emanation. Men icke
nog härmed. Niton sönderfaller sedan i sin tur i helium och — bly.
De möjligheter, som här yppa sig, att studera själva atomernas
inre byggnad genom iakttagelser över deras sönderfallande blevo i
rikt mått utnyttjade. Det har därav bland annat framgått, att en
atom är uppbyggd på ett sätt, som starkt påminner om ett solsystem
i smått. Den centrala "solen" utgöres av atomens kärna, till vilken
hela dess massa tycks vara knuten. "Planeterna" utgöras av kring
kärnan kretsande så kallade elektroner. Alla kemiska reaktioner
avspegla sig i atomernas perifera delar och
kunna alls icke nå dess inre, vilket är en
nödvändig betingelse för att kunna
sönderspränga eller uppbygga en atom. Någon
grundämnesomvandling på kemisk väg är
alltså icke möjlig. Däremot har man
verkligen lyckats finna ett medel av helt annat
slag att sönderspränga atomerna. Metoden
grundar sig på den omständigheten, att de
vid radiums sönderfallande frigjorda
he-liumatomerna utslungas med en hart när
ofattbar hastighet. På grund av denna sin
hastighet utveckla de en i förhållande till
deras storlek (eller rättare litenhet)
oerhörd kraft, tillräcklig att sönderslå kärnan
av en atom, om de påträffa någon sådan.
Rutherford har verkligen med detta medel
kunnat sönderdela flera grundämnen, fast
de mängder det rör sig om äro
försvinnande små, knappast påvisbara. Lika små äro
de mängder i vilka man kunnat uppbygga ett grundämne av ett
annat. Dock har det visat sig möjligt i det att man kunnat påvisa, att
i en kvicksilvergaslampa, där den elektriska spänningen är mycket
stark, små mängder av kvicksilver överförts till guld. Det guld, som
på detta sätt kan fabriceras, blir emellertid svindlande dyrt, och även
om man skulle lyckas utfinna någon metod, att på billigt sätt
framställa guld, så skulle guldet därigenom blott mista sin betydelse som
värdemätare. Nej, det är en helt annan sak man har för ögonen, då
man eventuellt tänker på den avlägsna möjligheten av
grundämnesomvandling i större skala. Det är de kolossala energimängderna
man vill utnyttja, som man beräknat bli frigjorda vid dylika
omvandlingar. Att här anföra några siffror eller för övrigt fördjupa oss

Fig. 17. Davys ljusbåge.
Då den elektriska
strömmen går över mellan
tvenne kolspetsar, bildas
mellan dem en intensivt
lysande och ytterst het
"ljusbåge". Kolstyckena
förtäras därvid och det positiva
dubbelt så fort som det
negativa varför också det
förra göres dubbelt så
tjockt som det senare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free