- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
33

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Allmänna metoder och apparater i den kemiska industrin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALLM. METODER OCH APPARATER I DEN KEMISKA INDUSTRIN 33

omkring tillsammans med stålkulor, som åstadkomma den åstundade
sönderdelningen. Vidare använder man valsverk med antingen
släta eller tandade valsar, mellan vilka sönderkrossningen sker. Andra
apparater för samma ändamål äro kollergångar, stampverk och
kvarnar m. m.

En kulkvarn kan mycket väl användas för att samtidigt krossa
och blanda de ämnen, som skola undergå kemisk behandling, men i
vanliga fall begagnar man sig av särskilda blandningsapparater
såsom omrörare, blandningstrummor o. s. v. för att åstadkomma den
intima blandning av materialet, som skall underlätta och påskynda
den åsyftade kemiska reaktionen.

Eventuellt kan man låta sönderdelningen av materialet föregås
av ett förskörande av detsamma genom t. ex. röstning, ibland åtföljd
av en hastig avkylning. Verkan härav är densamma som den sol,
luft och vatten utöva på klipphällarna. Materialet "vittrar" och blir
därigenom lättare att finfördela. Rostningen användes emellertid
även för andra ändamål såsom vi i avdelningen om bergshantering
skola få se.

Ibland kan det vara lämpligt att bringa de fasta ämnena i
flytande form antingen genom att upplösa dem i någon lämplig vätska
eller genom smältning. Smältningen kräver värme och även
upplösningen försiggår i de flesta fall lättare genom att värme tillföres.
Uppvärmning användes över huvud taget i oerhört stor utsträckning
och för de mest skiftande ändamål i den kemiska industrin. Ofta är
det vid uppvärmning inte fråga om ett direkt ingripande i de
kemiska processerna. Man kan t. ex. få fram en produkt i form av en
lösning i vatten, som så skall indunstas, vilket man påskyndar genom
uppvärmning. Eller kan det gälla att ur en blandning av vätskor
utskilja de olika beståndsdelarna. Detta sker genom en operation, som
kallas destillation och tillgår sålunda, att vätskeblandningen hälles i
en kittel, från vars övre del ett avledningsrör utgår. Detta, som
vanligen hålles avkylt genom omkring detsamma strömmande kallt
vatten, utmynnar i ett uppsamlingskärl. Då nu vätskeblandningen
uppvärmes till kokpunkten, blir det tydligen den av vätskorna, som har
den lägsta kokpunkten, som först övergår i gasform för att i
avled-ningsröret genom avkylningen åter kondenseras till vätska, som
uppsamlas. Efter hand som temperaturen stiger blir det vätskan med
den näst lägsta kokpunkten, som "överdestillerar". Man kan på detta
sätt uppsamla de olika vätskorna var för sig.

Vi skola nu övergå till att tala om värmets egentliga kemiska
verkningar. Som allmän regel gäller, att flertalet kemiska proces-

III 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free