Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Kemiska mellanprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN
man inte tro, att kloren var ett grundämne, utan man var övertygad
att den i stället var en förening av något annat grundämne med syre
och gjorde därför länge fåfänga ansträngningar att sönderdela
kloren.
När en syra får inverka på en metall, uppstår en livlig
gasutveckling därigenom att det ur syran frigjorda vätet bortgår. Detta
förhållande kan naturligtvis även användas som reagens på syror. Man
använder därvid bäst någon av metallerna zink eller magnesium, varav
magnesium är det känsligaste. Dock uppnås härvid icke den
känslighet, som lackmusreaktionen erbjuder.
Syrornas i kemiskt avseende diametrala motsats äro de så
kallade baserna. Dessa hava besk smak, och även här gör lackmus
mycket god tjänst som reagens i det att den blåfärgas vid inverkan av
ett basiskt ämne. Denna blåfärgning av lackmus kallas därför
också basisk reaktion.
Vad den kemiska sammansättningen beträffar, så finner man, att
alla baser innehålla en envärd atomgrupp bestående av en
syreatom-bunden till en väteatom. Här kan icke vätet utbytas mot metall.
Gruppen i fråga är som nämnts karakteristisk för baserna och kallas
hydroxylgrupp (av hydrogenium, väte och oxygenium, syre) eller
med användande av de kemiska tecknen även OH-grupp.
Ofta göres den indelningen av grundämnena, att man tager
metallerna för sig i en grupp och alla övriga, icke metalliska grundämnen
för sig under den gemensamma benämningen metalloider. Vätet,
som till sina kemiska egenskaper egentligen är en metall, ställes
utanför denna tudelning. Vad som i detta sammanhang intresserar oss
är emellertid den skillnad mellan metaller och metalloider, som ger
sig till känna däri, att molekylerna av en syra innehålla
metalloid-atomer (en eller flera) under det att vi hos baserna finna någon
metall såsom alltid ingående beståndsdel. Dock finnas grundämnen,
som intaga en mellanställning på det sättet, att de varken äro
utpräglat sura eller basiska. Av deras föreningar äro en del syror och andra
baser.
Vi nämnde nyss, att vätet i en syra kunde ersättas av en metalL
Den kemiska förening, som på detta sätt uppstår, kalla vi salt. Det
vanliga koksaltet t. ex. är sammansatt av metallen natrium och
metalloiden klor, vilket är detsamma som klorvätesyra med vätet utbytt
mot natrium. Alla veta vi huru salt smakar, och på lackmus har en
saltlösning ingen färgförändrande inverkan. Den reagerar alltså
varken surt eller alkaliskt (basiskt) utan säges vara neutral eller hava
neutral reaktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
