- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
44

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Kemiska mellanprodukter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN

gaserna, som lämna blykamrarna, passera innan de släppas bort, och’
här uppfångas och uppsamlas de nitrösa gaserna för att sedan
återkomma till användning. Tornet består av en stor vertikal cylinder,,
som är fylld med koksstycken, över dessa neddryper från en
behållare i tornets övre del koncentrerad svavelsyra. Gaserna från
blykamrarna inkomma i tornet nedtill och komma sålunda på sin
väg upp genom koksen i intim kontakt med den nedsipprande
svavelsyran. Nu är det
emellertid så, att de
nitrösa gaserna ha den
egenheten att mycket,
lätt och i stora
mängder lösa sig i
koncentrerad svavelsyra, varför
de sålunda icke slippa
igenom det
Gay-Lus-sackska tornet. Vid
tornets botten kan man
därför urtappa en på
lösta nitrösa gaser
mycket rik svavelsyra, som
nu kallas "nitrös". Vid1
upphettning avgiver
nitrosen åter de nitrösa gaserna, som sålunda återvinnas för
processen. Kort tid därefter förenklades metoden av Glover,
som införde det efter honom uppkallade Glovers torn. Detta
påminner till sin konstruktion om Gay-Lussacs torn fast det har
en helt annan uppgift. Glovertornet är fyllt med syrfasta stenar
(lämpligen kvarts). Upptill i tornet är en behållare placerad till
vilken nitrosen från Gay-Lussacs torn direkt uppumpas. För att
lättare avgiva de eftertraktade nitrösa gaserna uppblandas nu
nitrosen med litet av den utspädda kammarsyran och får sedan neddrypa
över kvartsstenarna i tornet. Här mötes den av de direkt från
ugnarna kommande heta gaserna och tvingas därigenom att avgiva sitt
innehåll av nitrösa gaser. Glovertornet är nämligen placerat så, att.
förbränningsgaserna från ugnarna passera genom det innan de
inkomma i blykamrarna.

Som råmaterial behöver man icke nödvändigtvis använda svavel,
utan man kan mycket väl erhålla svaveldioxiden genom att rosta
(bränna) t. ex. svavelkis. Sålunda blir svavelsyran en värdefull
biprodukt för de arter av metallutvinnande, vilka som utgångsmate-

Fig. 27. Horisontalsnitt genom ett system av
"fornelli".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free