- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
46

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Kemiska mellanprodukter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN

som redan sagts kunnat med framgång upptaga tävlan med
blykam-marprocessen.

Svavelsyran är en färglös vätska för så vitt den är alldeles ren,
annars antager den lätt en gul eller brun färg av även små
mängder föroreningar. I koncentrerat tillstånd är den ganska
tjockflytande — man brukar säga sirapstjock — och tung. Den är icke mindre
än 1,85 gånger tyngre än vatten, räknat på samma volym av de
båda vätskorna. Vid vanlig temperatur avdunstar den icke märkbart
och råkar icke i kokning förr än vid en temperatur av omkring 330
grader. En av dess mest i ögonen fallande egenskaper är dess stora

begär att taga till sig vatten i
stora mängder. Den har
därför fått mycket stor
användning i många industrigrenar
som torkmedel för åtskilliga
ämnen. Även i hushållet har
svavelsyran av denna
anledning funnit användning. Som
bekant sätter man ju små
skålar innehållande koncentrerad
svavelsyra mellan
innanföns-terna och de egentliga
fönsterna för att där uppsuga
fuktigheten så att icke fönsterna vid
kyla slå an och bliva omöjliga
att se genom. Benägenheten
att upptaga vatten är till och
med så stor, att svavelsyran
vid beröring med organiska ämnen ur dem utdrager deras
vattenbildande beståndsdelar (syre och väte) så att en kolrikare och därför
mer eller mindre brun förening återstår. Man bör därför aldrig
förvara svavelsyra på flaskor med vanlig kork eller gummipropp, ty kork
och gummi som äro organiska föreningar (eller blandningar av
sådana) förstöras av svavelsyran, och denna blir själv förorenad.

Om svavelsyra får inverka på en metall kan resultatet bliva högst
olika, beroende på vilken den i fråga varande metallen är. Med t. ex.
zink, magnesium, järn m. fi. reagerar redan den utspädda syran
mycket livligt under utveckling av vätgas och bildning av ett salt.
Svavelsyrans salter benämnas, om vi här skola inskjuta det, sulfat.
En del andra metaller äro mera motståndskraftiga t. ex. koppar och
bly, så att syran för att inverka på dessa måste vara koncentrerad

Fig. 29. Salpeterkokning på
femtonhundratalet (Efter Agricola.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free