Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Kemiska mellanprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN
lertid kammaren allt varmare, och den avsatta svavelblomman
smälter då och nedbrinner i kammarens botten. Härifrån avtappas det.
medan det ännu är i flytande tillstånd och gjutes i form av stänger.
I denna form föres svavlet i handeln under benämningen
"stångsvavel". Sedan processen avslutats och ugnen svalnat, kan man från
kammarens väggar avskrapa massor av svavelblomma. Även i
denna form föres svavlet i handeln.
Salpetersyra. Vi skola nu övergå till att beskriva en annan
mycket viktig syra nämligen salpetersyran. Även om denna icke spelar
samma stora roll som savelsyran, så är den dock av
största betydelse för att icke säga oundgänglig för
många grenar av den kemiska industrin. Sitt namn
har salpetersyran därav att den framställes av
salpeter, vars namn i sin tur har uppkommit av "sal
petrae", det vill säga ’"klippornas salt". Under
denna benämning omtalas salpeter i den i samband med
svavelsyran omnämnde arabiske alkemisten Gebers
(eller Dschafars) skrifter. På dennes tid var
salpetern känd såsom en utvittringsprodukt på stenar och
murbruk och detta var under århundraden dess enda
kända förekomst i naturen. Ännu långt efter Gebers
tid omtalas salpeter hos olika författare under olika
namn och många misstag gjordes också i det att man
förväxlade salpetern med andra salter. Detta visar
oss emellertid, hur oerhört långsamt nya rön spriddes
under alkemiens tidevarv. Geber lämnar även
anvisning på, huru man ur salpetern skall kunna
framställa salpetersyra. Hans metod går ut på att blanda
salpeter med kopparvitriol (kopparsulfat,
svavelsyrans kopparsalt) och alun samt upphetta blandningen
till rödglödning. De bortgående ångorna
uppsamlades och förtätades. Det erhållna destillatet var
salpetersyra. Bildningssättet få vi tänka oss sålunda,
att först bildas i blandningen svavelsyra, vilken
sedan inverkar på salpetern och genom omsättning med
denna bildar salpetersyra. Liknande metoder
beskrivas senare av Agricola i dennes år 1546 utkomna
arbete. Här beskrives även salpeterkokning d. v. s.
renande av den i naturen förekommande eller på annat
sätt framställda salpetern. Sedan krutets uppfin-
Fig. 32.
Apparat för
framställning av
nitrit eller nitrat
ur luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
