- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
55

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Kemiska mellanprodukter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KEMISKA MELLANPRODUKTER

55

under bildning av salt, så kallade nitrat. Silvernitratet, som även
kallas "lapis" (av dess gamla namn "lapis infernalis" eller
"helvetessten") har användning inom medicinen samt tjänar till
utgångsmaterial för framställningen av de ljuskänsliga silverföreningar, som
användas vid fotografering. Med andra metaller, såsom tenn, går
reaktionen icke till bildning av nitrat utan stannar vid en
oxidationsprocess. Salpetersyran är nämligen, på grund av sin stora syrehalt,,
ett kraftigt
oxidationsmedel och om vi därför
nedföra några remsor av tenn
i stark salpetersyra och
uppvärma få vi av
tennet en vit massa, som
icke är något annat än
ett slags tennoxid kallad
"metatennsyra".
Salpetersyran är till och med
det starkaste
oxidationsmedel vi hava på "våta
vägen", det vill säga då
reaktionen sker i en
lösning. I likhet med svavelsyran påverkar icke salpetersyran guld
och platina. Då den alltså löser silver men icke guld begagnade sig
alkemisterna av detta för att skilja — eller som man sade "skeda" —
dessa metaller från varandra. Därav hava vi det gamla namnet
"skedvatten" på salpetersyran.

Vi hava förut omtalat att salpetersyran sönderdelas genom
upphettning. Samma inverkan har också solljuset. En flaska med
salpetersyra, som får stå i ljuset, antager därför med tiden en gulaktig
färg, förorsakad av den vid salpetersyrans sönderfallande bildade
kvävedioxiden. I utspätt tillstånd är den eiriellertid vida hållbarare.
Salpetersyran förekommer i handeln även i en form, som kallas röd
eller rykande. Denna utgöres av starkt koncentrerad syra
innehållande stora mängder av kvävedioxid. Därav dess färg.

Huru stora salpeterlagerna i Chile än äro, så måste de dock en
gång taga slut, och man har beräknat, att med den omfattning, som
avverkningen nu har, de skola vara helt uttömda inom en icke alltför
avlägsen framtid. Problemet har då uppstått, huru man skall finna
någon ersättning för Chilesalpetern, då denna är helt förbrukad.
Vägen fann man däri, att kvävedioxiden, då den löser sig i vatten v.

Fig. 39. Pannor och kalcineringskammare
för saltsyra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free