- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
56

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Kemiska mellanprodukter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN

närvaro av syre, förenar sig med dessa ämnen till salpetersyra.
Reaktionsförloppet kunna vi beskriva med följande formel:

2 N02 + H20 + 0 = 2 HN03.

Hava vi nu väl fått salpetersyra, så är därmed problemet löst, ty
av denna kunna vi ju sedan bilda de nitrater vi behöva och alltså även
salpeter. Detta kan till exempel ske genom att låta salpetersyran
inverka på soda eller pottaska, vilka
ämnen vi icke behöva riskera att lida
brist på.

Problemet har alltså övergått till
sökande efter någon metod att
enkelt och framför allt billigt erhålla
kvävedioxid. Då nu den
atmosfäriska luften till fyra femtedelar består
av kväve, som sålunda finnes i rikt
mått tillgängligt överallt, ligger det
ju nära till hands att här taga
råämnet, det vill säga att genom
oxidation av luftens kväve framställa
den nödiga kvävedioxiden. Här var
emellertid en stor svårighet att
övervinna i det att kväve är en — som
man på kemiskt språk säger —
mycket indifferent gas, vilket innebär,
att den endast med svårighet kan
bringas att reagera med andra
ämnen och med dessa bilda kemiska föreningar. Emellertid har man
funnit att denna kvävets obenägenhet att förena sig med till exempel syre
avtager vid mycket höga temperaturer. På denna iakttagelse har man
nu grundat flera metoder att oxidera luftens kväve och för
uppnåendet av tillräckligt hög temperatur begagnat sig av olika medel.
I den praktiskt mycket viktiga metod, som utformats av Birkeland
och Eyde i Norge, använder man sig av den oerhörda
värmeutvecklingen i den elektriska ljusbågen för att åstadkomma oxidation.
Härvid låter man en elektrisk växelström av väldig styrka passera över
mellan ett par mycket stora elektroder av kol. Dessutom har man
på ömse sidor om "gapet" mellan kolen och vinkelrät mot dessa
placerat de båda polerna av en kraftig elektromagnet, om matas med

Fig. 40. Torn för saltsyra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free