Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Kemiska mellanprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMISKA MELLANPRODUKTER
57
växelström. Verkan härav är den, att ljusbågen utbreder sig till en
tunn skiva, vars utsträckning i sidled vid tillräckligt stor
strömstyrka kan uppgå till en hel meter. Mot och genom denna ytterst
heta "sol" pressas så en kraftig luftström, i vilken då en del av
kvävet förenar sig med syret till kvävedioxid. Den bildade
kvävedioxiden får därefter passera genom en serie av "torn", i vilken den
kommer i beröring med neddroppande vatten och löser sig i detta.
Sålunda uppstår salpetersyra, som man sedan vanligen låter inverka,
på kalksten och förena sig med
denna till kalciumnitrat.
Denna så kallade "kalksalpeter" —
är ett mycket viktigt
kvävegödningsmedel och har för Norges
vidkommande börjat bliva en
ganska viktig exportartikel.
Emellertid erfordras såsom
nämnts oerhört stora
kvantiteter elektrisk ström, och det är
därför tills vidare blott på
sådana ställen, där tillgången på
den elektriska strömmen är mycket stor och strömalstringen ställer
sig mycket billig, som luftsalpeterfabrikationen kan drivas på ett
verkligt lönande sätt.
I vårt eget land finnas i Norrland stora anläggningar för
tillgodogörande av luftens kväve enligt en annan metod, som också har
visat sig med framgång kunna tillämpas i praktiken. Här använder
man sig av kalciumkarbid, det vill säga en kemisk förening av kalcium
och kol, som har den egenskapen, att vid mycket höga temperaturer
absorbera luftens kväve och med detta bilda en förening, som kallas
"karbidkväve" eller "kalkkväve". Denna produkt användes även som
gödselmedel.
Ännu återstår en del att säga om salpetersyran och dess
användning, men härtill skola vi återkomma i ett annat sammanhang, enär
det lämpligen låter sig behandla tillsamman med en del andra saker
i fråga om t. ex. sprängämnen och vissa kapitel av lantbruket.
Fig. 41. Stenkrus för saltsyra.
Saltsyra. Den från teknisk synpunkt i viktighet närmast efter
de båda nu behandlade syrorna — svavelsyra och salpetersyra —
kommande är saltsyran. Sitt namn har den därav, att den
framställes som en produkt av salt, vanligt salt eller koksalt. Dess
latinska namn, som användes i farmacien, angiver även detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
