- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
69

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Kemiska mellanprodukter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KEMISKA MELLANPRODUKTER

69

Pottaska skiljer sig från soda därigenom, att den är ett karbonat
av kalium i stället för sodans natrium. Nu hava emellertid kalium
och natrium i mångt och mycket likartade kemiska egenskaper, och
därför är det ju ganska naturligt att man vid framställningen av
pottaska kan använda sig av metoder, som i stort sett äro lika dem
vi använda för framställningen av soda. Man utgår sålunda liksom
vid sodaframställningen från kloriden, alltså i detta fall
kaliumklo-rid, som erhålles i stora mängder från de
förut omtalade saltlagerna vid Stassfurt.
Denna kan sedan behandlas antingen på
samma sätt som koksaltet i Leblancs
sodametod eller på det sist omtalade sättet
genom elektrolys och inledande av koldioxid i
den sålunda bildade
kaliumhydroxidlösning-en. I bägge fallen erhålles som slutprodukt
kaliumkarbonat, det vill säga pottaska.

I motsats mot sodan, vars vattenhaltiga
form, kristallsodan, ju av sig själv avgiver
vatten, så har pottaskan den egenskapen,
att ur luften draga till sig fuktighet och
sålunda "flyta sönder" eller som man
säger "delikvescera". Den får därför
förvaras i slutna kärl.

Soda och pottaska äro ju salter av en
metall (natrium respektive kalium) och en
syra (kolsyran). Man skulle därför vänta
sig, att de skulle reagera "neutralt". Detta
är emellertid icke fallet, utan de reagera
basiskt. De förhålla sig sålunda som
alkalierna natrium- och kaliumhydroxid
fastän deras basiska reaktion är betydligt
svagare. Dock lösa de liksom de egentliga alkalierna fett, och härpå
grundar sig deras användning som tvättmedel. I de förorenade
persedlarna, som skola tvättas, är smutsen nämligen vanligtvis bunden
vid tyget genom fett, och då detta upplöses lossna med dem även
föroreningarna. Stor användning hava såväl soda som pottaska, såsom
vi senare skola se, fått i glasfabrikationen. För övrigt är det i
åtskilliga industrigrenar, ej blott de kemiska, som soda och pottaska
spela en viktig roll.

Fig. 54. Framställning av
soda ur bikarbonat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free