- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
80

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Framställning av färdiga kemiska produkter - Glas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN

även de av gjutjärn — kavla ut massan så att den blir fullständigt
likformigt utbredd. Avsvalningen får sedan försiggå i särskilda
kyl-ugnar, i vilka temperaturen långsamt sänkes till glasskivan kan
uttagas. Detta kan taga ett till två dygn i anspråk. Skall glaset
göras riktigt plant och fint, så
måste det undergå en
efterbehandling med slipning och
putsning.

En form av glas, som
numera är mycket vanlig, är det så
kallade pressglaset. I pressglas
göres skålar, fat och vaser, ja,
snart sagt alla möjliga föremål,
och tillverkningen sker på det
sättet, att smält glasmassa
hälles i en ytterform av gjutjärn,
varefter en motsvarande innerform mycket kraftigt pressas ned i
massan.

För tillverkningen av speglar fabricerar man först ett möjligast
plant glas. Detta förses sedan på ena sidan med en beläggning av
silver. Den tidigare allmänt använda metoden att belägga speglar
med ett amalgam av kvicksilver och tenn är numera helt övergiven.
I stället utfälles med något
lämpligt reduktionsmedel, vanligen
druvsocker, ur en
ammoniakalisk silvernitratlösning en tunn
hinna av metalliskt silver på
glasets ena yta. Denna förses
därpå med ett skyddande
överdrag av fernissa.

Genom att variera
beståndsdelarna i glasmassan kan man
väsentligt förändra glasets
egenskaper. Den i början angivna
sammansättningen ger ett
förhållandevis lättsmält glas. Vill
man åstadkomma ett mera svårsmält sådant, så utbyter man sodan
mot pottaska och erhåller då så kallat kaligas, som på grund av sin
högre smältpunkt väl lämpar sig för tillverkningen av sådana
apparater och redskap, som användas på ett kemiskt laboratorium.
Optiska instrument såsom kameraobjektiv och kikarelinser måste

Fig. 09. Hur ett vinglas tillkommer.

Fig. 70. Framställning av planglas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free