- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
82

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Framställning av färdiga kemiska produkter - Glas - Färgämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN

mindre ogenomskinligt glas, har man blott att tillsätta en smula
benaska eller tennoxid. Den produkt man då erhåller kallas ben- eller
mjölkglas.

Färgämnesindustrin. Vad mena vi med att ett ämne eller ett
föremål har färg? Ja, till att börja med få vi förklara, att det är vissa
etervibrationer av elektromagnetisk art, som på näthinnan i vårt öga
framkalla de retningar, vilka ge oss anledning säga, att vi hava
intrycket av färg. När vi säga, att ett föremål har en viss färg, så
betyder detta, att föremålet i fråga utsänder etervågor av just den
beskaffenheten, att de ge oss intryck av en bestämd färg. Ett föremål,
som utsänder dessa etervibrationer, som vi kalla ljusstrålar eller ljus,
kan vara självlysande såsom solen eller en elekrisk lampa, eller också
kan det utsända reflekterat ljus. Solljuset innehåller alla de färger,
som vårt öga är känsligt för och när dessa färger uppträda blandade
i samma förhållande som i solljuset få vi därav intryck av vad vi
kalla vitt ljus. Om nu ett icke självlysande föremål såsom till exempel
ett ark papper reflekterar alla i solljuset ingående för oss
förnimbara färger, så säga vi också, att papperet är vitt till färgen. Ett
sådant ämne som vanligt "vitt" glas säges vara färglöst, enär det icke
återkastar något ljus utan i stället släpper igenom det. En annan
klass av föremål, som heller inte reflekterar något ljus, men ej heller
genomsläppa det utan absorbera alla detsamma träffande ljusstrålar,
kalla vi svarta. Om vi sålunda säga, att ett föremål är rött, så
innebär detta, att i fråga varande föremål absorberar alla andra färger,
men reflekterar den röda. Som bekant uppfatta vi färger helt
annorlunda i dagsljus och vid artificiell belysning. Detta beror helt enkelt
därpå, att den artificiella ljuskällan aldrig innehåller alla solljusets
färger, och då ett föremål givetvis icke kan återkasta färger, som icke
finnas i det ljus, som träffar det, så förstå vi orsaken till att vi ofta
nog bedraga oss i avseende på färger, som vi betrakta i någon art
av konstgjord belysning.

Om vi nu vilja giva ett föremål en viss färg eller färga det, så
sker detta därigenom, att vi överdraga det med något ämne, som
endast reflekterar den önskade färgsorten och absorberar alla andra.
Ett sådant ämne kalla vi färgämne eller kort och gott färg.

Naturen är rik på färgämnen, och det är därför icke så underligt,
att människan redan påp ett tidigt utvecklingsstadium började
använda sådana till att på sitt sätt giva uttryck åt någon art av estetiska
känslor. Vi veta ju, huru ännu i dag primitiva folkslag med granna
färger försöka försköna sitt yttre eller åtminstone vid festliga tillfäl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free