- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
87

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Framställning av färdiga kemiska produkter - Färgämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄRGÄMNEN

87

riket och med konst framställda färgämnen, och vi skola nu
behandla dem i den uppgivna ordningen.

En grupp av växtfärger äro de, som erhållas ur veden eller
barken av vissa färgväxter. En av de mest bekanta arter av färgved
är kampeschträ, även kallad blåholts. Det träd, ur vilket blåholts
erhålles, förekommer mest i Mellanamerika, varifrån det utskeppas
antingen i form av stora stockar eller splittrat i flisor. Härur
utdrages färgämnet, varvid man erhåller ett "blåholtsextrakt", vilket
användes som svart lackfärgämne i textilindustrin särskilt för
färgning av ylle och siden. Även träd, vars ved innehåller
färgämnen av andra kulörer finnas och användas för extraherande av
färgämne. Sålunda användes en viss "rödholts" för att sätta den
starkt röda färgen på vissa vinsorter.

Bland övriga växtfärgämnen är det ett, som spelat och ännu
spelar en högst betydande roll, nämligen indigo eller indigoblått.
Numera hör visserligen indigon till de färgämnen, som framställas
med konst — "syntetiskt" — men fortfarande har det gamla
framställningssättet icke spelat ut sin roll och det har för övrigt haft så
mycket att betyda, att vi redan därför anse oss böra lämna en
framställning av dess tillverkning ur färgväxten. Denna är för övrigt
icke endast en utan flera arter av släktet Indigofera, som tillhör
tropikvegetationen. Den odlas för det värdefulla färgämnets skull,
ofta nog allt fortfarande på mycket primitivt sätt. Växten
insamlas redan före blomningen. Den första behandlingen går ut på att
åstadkomma en jäsningsprocess och tillgår helt enkelt så, att
plantorna få ligga ordentligt nedtryckta i vatten under en tolv till
femton timmars tid. Genom jäsningen bildas ett färglöst ämne, som
kallas indigovitt. Detta löser sig i vattnet, som sedan avtappas för
vidare behandling. Denna består i att vätskan i stora öppna kärl
genom kraftig omrörning med olika mekaniska hjälpmedel bringas i
intim beröring med luften, vars syre åstadkommer en oxidation av
vätskans innehåll av indigovitt. Genom denna oxidation övergår
indigovitt till det egentliga färgämnet indigoblått, som är olösligt
och därför utfaller i form av en flockig massa. När vätskan sedan
lämnas att stå orörd, sjunker indigon till botten så att den ovanför
varande väskan kan avtappas. Färgämnet, som därpå uppsamlas,
kan på grund av sin olöslighet underkastas en tvättningsprocedur
med vatten och är, efter därpå följande torkning, färdig att gå i
marknaden.

Färgningen med indigo grundar sig på den omständigheten,
att det lätt genom reduktion, vanligen med hjälp av ferrosulfat i er.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free