- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
91

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Framställning av färdiga kemiska produkter - Färgämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄRGÄMNEN

91

tagna kemiska operationerna med föreningar av bensoltyp, att ringen
av kolatomer är synnerligen stabil och tyckes icke påverkas av de
reaktioner molekylen deltager i.

Vi angåvo, att de tre ämnena svavelsyra, salpetersyra och klor
användes för framställandet av de mellanprodukter ur vilka sedan
färgämnena skola framgå. Genom behandlingen med svavelsyra
erhålla vi så kallade sulfosyror, med salpetersyra nitroföreningar och
mel klor klorider. Att närmare beskriva den vidare behandling, som
dessa ämnen sedan underkastas, skulle emellertid föra oss alldeles för
långt, dels emedan de ifrågavarande processerna till stor del äro
mycket invecklade, dels också därför, att de erbjuda en allt för
riklig mångfald för att kunna med rimliga anspråk på klarhet
behandlas något så när kortfattat. Antalet av med konst framställda
organiska färgämnen uppgår nämligen till flera tusental, och ett
begrepp om, huru komplicerat de kunna vara uppbyggda och vilka
invecklade processer det följaktligen måste bliva vid deras
framställning, kan man få av det kemiska namnet på ett färgämne, som kallas
"nattgrönt b". Det namn, som angiver dess sammansättning, lyder
nämligen
"ortoklormetanitrodietyldibenzylparadiamidotrifenylcarbi-noldisulfonsyrat natron".

Numera finns det knappast någon tänkbar färgnyans, som icke
finnes representerad av åtminstone ett och ofta nog flera artificiella
organiska färgämnen eller tjärfärgämnen, som de också på grund av
råmaterialet för deras framställning kallas. Vi kunna föreställa oss,
vad detta skall betyda för allt vad färgeriteknik heter. Men icke
blott i fråga om färger är urvalet obegränsat. Även med hänsyn till
det material, som skall färgas, har man mycket stor frihet i det att
snart sagt föremål av vad ämnen som helst kunna göras färgbara,
om de icke av naturen äro det. Det material, som man i
färgerierna vanligen har att göra med, brukar utgöras av antingen växtfibrer
eller djurfibrer. Härtill måste hänsyn tagas vid färgningen.
Växtfibrer såsom bomull och linne absorbera nämligen visst icke alltid
färgerna direkt ur deras lösningar utan detta får anses höra till
undantagsfallen. Man får därför vidtaga särskilda åtgärder för att i
sådana fall få färgen att fästa ordentligt på materialet. Detta sker
genom en process, som kallas "betning", och som består däri, att man
tillsätter ett eller annat ämne, så kallat betmedel, som har
förmågan att binda färgämnet till fibrerna i det material, som färgas.
Betmedlen äro av olika slag vid olika tillfällen, och de färger, som
genom betmedel utfällas på materialet kallas lackfärger. De övriga
kallas substantiva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free