- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
94

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Framställning av färdiga kemiska produkter - Eteriska oljor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN

mera utbredd var användningen av de dem innehållande råämnéna,
särskilt hartser och balsamer, vilka, som bekant, tjänade rituella
ändamål såsom till exempel till rökoffer och för balsamerandet av lik.
Först senare uppkom användandet av fett- och oljeextrakt ur vissa
välluktande växtdelar för kosmetiska ändamål, som fick sin högsta
utbildning hos greker och romare. Utom för kultändamål funno
de välluktande ämnena hos dessa folk användning som skönhetsmedel
och vid festliga tillfällen, ett bruk, som hos båda folken under
förfallsperioden urartade till en överdriven lyx. Den enda eteriska olja
i nutida mening, som var känd av forntidens folk, torde
terpentin-oljan hava varit. Redan egypterna, som i hög grad förfogade över
tekniska färdigheter och som kände till destillationen av vin, voro
även förtrogna med framställningen av cederolja (terpentin) och
kolofonium. Sannolikt kände de också andra destillerade oljor.
Indiernas Ayur-Veda nämner av sådana rosenolja, andropogon- och
kalmusolja. Nyare forskningar tyckas emellertid peka på en
betydligt lägre ålder för den förstnämnda oljan. Såsom "destillerande
oljor" brukade romarna beteckna de med fett eller olja vunna
extrak-ten av aromatiska växtämnen och Plinius giver en detaljerad
föreskrift för utvinnande av en "rosenolja", som för den nutida kemiska
forskningen är av intresse, emedan den samtidigt beskriver
bearbetandet av honung för extraktion av rosenparfym.

Det vetenskapliga arvet från den sjunkande grekisk-romerska
kulturen övergick till araberna. Av dem utbildades särskilt
destil-lationskonsten, som lämnade "vinande" (det vill säga alkohol) och
aromatiska vätskor. Med dessa och andra extrakt lärde man känna
de verksamma beståndsdelarna i många läkeörter, och med
kännedomen om den farmakologiska verkan av oljorna vandrade konsten att
destillera från alkemisternas verkstäder in på apotekens
laboratorier, i synnerhet som från början av det sextonde århundradet en
följd av "destillerböcker", huvudsakligen av tyska och italienska
lärdas pennor, sörjde för utbredandet av de nyförvärvade, eller kanske
i många fall återförvärvade, kunskaperna. De mot slutet av
sextonhundratalet i en del tyska städer utgivna läkemedelstaxorna giva oss
upplysning om, vilka oljor som på den tiden voro kända. Sålunda
uppräknar Nürnberger-taxan från år 1589 ej mindre än 56
destillerade oljor, och andra taxor från samma tid komma ända till siffran
108. Upptäckandet av de eteriska oljornas verkliga väsen blev dock
förbehållet det nittonde århundradet, då utvinnandet av oljorna
övergick från apotekslaboratorierna till de moderna destillations-salarna
i de stora fabrikerna. Från denna tid börjar det jämförande utfor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free