Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Gruvdriftens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUVDRIFTENS UPPKOMST
113
föremål och smycken eller i pulvriserad form användas till målning
av husgeråd, möjligen också kropps- och ansiktsmålning. När en
modern dam sålunda med puder och färgkritor söker att försköna
sitt yttre, så har denna hennes handling äldre anor än man till
dagligdags brukar tänka på.
Vad vårt eget land beträffar, så är man ju på det klara med att
stenåldern föregått bronsåldern och att denna i sin tur efterföljts av
järnåldern. Emellertid tyckes icke förhållandet hava varit så på
en del andra ställen. Brons och järn torde nog här och där hava
framkommit vid ungefär samma tid och sålunda någon egentlig
bronsålder respektive järnålder på sådana ställen icke hava
förekommit utan i stället hava förhållandena varit ungefär sådana, som hos
oss under övergångsperioden mellan bronsålder och järnålder. I
allmänhet har dock den förra varit den tidigaste av de båda
perioderna, beroende på, dels att koppar förekommer i naturen i fritt
tillstånd ojämförligt mycket mera än järn, dels också att den förra
metallen är lättare att utsmälta ur sina malmer än den senare.
Om vi vända oss till forntidens stora kulturländer, så finna vi,
att redan de gamla egyptierna kände till järnet. Detta kunna vi på
ett lustigt sätt se av de minnesmärken i form av färgrika bilder, som
vi äga från detta folk. I dessa äro nämligen alltid järnvapnen
framställda med blå färg under det att de av koppar eller brons
markeras med rött. Allt eftersom kulturen steg, ökades också
färdigheten att utvinna metall och därav framställa konstrika vapen och
redskap. Som exempel på den grad av fulländning, vartill
metallbear-betningskonsten under forntiden nådde, kunna vi nämna den till
världens sju underverk räknade, mycket berömda kolossen på
Rhodos, av vilken visserligen intet finnes kvar — åtminstone inte i
iden-tifierbar form — men om vilken man har mycket säkra skriftliga
upplysningar. (Närmare härom kan den intresserade finna i en
artikel om världens sju underverk i "Ljus".)
Bergverk började bliva allt vanligare och brytningen av guld och
silver såväl som av koppar och tenn tog en allt större omfattning.
Bland forntidens större och mera kända bergverk äro att nämna
tenngruvorna i Cornwall och de berömda koppargruvorna på Cypern.
I dessa sistnämnda förefunnos till och med särskilda
ventilationsanordningar bestående av för detta ändamål upptagna schakt, i vilka
luften braktes i strömning genom upphettning med bål. Arbetet i
forntidens gruvor förrättades av slavar, vars lott var allt annat än
avundsvärd. Icke nog med att deras arbete redan i och för sig var
ganska farligt, men de drevos även på av uppsyningsmännen under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>