- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
114

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Gruvdriftens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN

hugg och slag och om de därunder skulle stupa, togs det inte just
någon notis därom under dessa tider, då människolivet hade så
ytterst ringa värde och en slavs i all synnerhet. En sak, som gjorde
arbetet i de forngrekiska gruvorna så undergrävande för hälsan hos
de stackars likt djur drivna slavarna, var bristen på
vattenuppfordring. I gruvor, som voro anlagda i form av vågräta gångar in från
en klippvägg, kunde det gå an, ty där kunde vattnet av sig självt
bortrinna, men i gruvor av den vanliga typen tillgick bortskaffandet
av det arbetet hindrande vattnet på det ytterst otillfredsställande
sättet, att det i lädersäckar bars bort eller genom langningskedjor
bortskaffades. Den, som varit nere i en modern gruva och känt på den
fuktighet, som där råder, trots moderna pumpanläggningar kan nog
också göra sig en föreställning om förhållandena i en gruva, där
vattnet skulle avlägsnas på det beskrivna sättet. De verktyg, som
gruv-slaven på den tiden hade att arbeta med, voro tämligen lika med den
nutiden gruvarbetarens handverktyg, vilka emellertid numera sedan
borrmaskiner och sprängämnen införts i gruvdriften så gott som
förlorat all betydelse. Belysningen i gruvorna var tämligen klen och
bestreds av mycket enkla oljelampor gjorda av lera i form av en skål
från vilken en pip utgick i vilken veken var placerad.

I det romerska riket kom bergsbruket att intaga en mycket hög
ställning, och med romarrikets utbredning utbreddes också
bergshanteringen till den då kända världen. Under det romerska väldet
blevo de brittiska tenngruvorna mycket produktiva företag, men av alla
de romerska bergverken blevo gruvorna på ön Elba de mest berömda.

Om dessa de romerska bergverken hava vi en ganska utförlig
skildring härrörande från naturforskaren och författaren Plinius,
som på ett mycket utförligt sätt beskriver dåtida gruvor och arbetet
i dem. Då det romerska väldet började att förfalla för att slutligen
genom de germanska folkvandringarna gå sin undergång till mötes,
råkade bergshanteringen därmed också i lägervall och kom först så
småningom att därur åter höja sig, till en del beroende på den under
medeltiden blomstrande kyrkobyggnadskonstens behov av metall,
liksom efter krutets uppfinnande stora massor av metall behövdes för
framställningen av eldvapen.

Medeltidens kemiska forskning, alkemien, intresserade sig
givetvis också mycket för metallerna, då den ju huvudsakligen sysslade
med att ur oädla metaller försöka att framställa det ädla guldet. I
de alkemistiska laboratorierna arbetades det rastlöst vid smältdiglar
och destillerkolvar, och även om resultatet icke blev den åtrådda
framställningen av guld, så vann man dock åtskilliga erfarenheter beträf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free