- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
116

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Gruvdriftens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN

överflöd framträngande vattnet hölls något så när undan. Den
härvid under långa tider använda ångmaskinen var av en i våra ögon
mycket egendomlig konstruktion. Vi äro vanda vid den typ på
ångmaskiner, som grundar sig på James Watts uppfinning och efter
honom gjorda förbättringar, men den maskin, som först kom till
användning i gruvdriften var till sitt verkningssätt grundad på en rakt
motsatt princip. Medan i Watts ångmaskin och efter denna
konstruerade typer ångtrycket självt får genom inverkan på en kolv (eller
flera) uträtta det åstundade arbetet, så var det i stället den
atmosfäriska luftens tryck, som hade denna uppgift i de äldre
maskinerna. Dessa verkade nämligen på det sättet, att ånga fick inströmma
i en cylinder, i vilken en rörlig kolv därvid genom tyngdkraftens
inverkan drogs ut. Sedan följde en avkylning av den i cylindern
befintliga ångan genom insprutandet av en liten stråle kallt vatten.
Då ångan därigenom kondenserades, blev den utanför kolven
varande luftens tryck tillräckligt starkt för att med en viss kraft pressa
in kolven. Det arbete, som därvid uträttades, utnyttjades som
nämnts för att driva gruvpumparna.

Efter hand började även andra mineral än de hittills kända och
använda att spela en allt större roll. Viktigast härvidlag blev
stenkolen, vilket förträffliga bränsle för industrins behov började
bliva allt mera oundgängligt. Vidare tillkom en sak, som hade den
allra största betydelse för bergshanteringens utveckling. År 1766
upprättades nämligen den första bergsakademin vid Freiberg i
Tyskland. Denna kom sedermera att efterföljas av allt flera och flera
skolor, högre såväl som lägre, för utbildandet av skickliga
bergsmän. I vårt land inrättades en bergshögskola i Falun 1819, där den
hade sin verksamhet förlagd till år 1869, då den överflyttades till
Stockholm och blev en del av Tekniska högskolan. I denna, som är
delad på flera fackskolor, företrädes bergshantering och hyttväsen
av "Fackskolan för bergsvetenskap".

Emellertid hade den vetenskapliga behandlingen av de
bergstekniska problemen och processerna från början kommit att ligga på en
felaktig bog. Ett missförstånd av förbränningsprocessernas natur
hade uppkommit och blev sedan ganska svårt att utrota. Detta
missförstånd bestod i den förut i kemiens historia berörda
flogistonteo-rien, enligt vilken varje förbränning bestod i bortgående av
"flogiston" eller "eldsluft" från det brinnande ämnet. Vi hänvisa
sålunda till vad vi förut omtalat, att till exempel en metall enligt
flo-gistonteorien icke var ett grundämne, ty den kunde ju brinna, det
vill säga avgiva flogiston, och måste sålunda innehålla detta ämne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free