- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
144

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Olika slag av järnmalmer och deras förekomst - Den förberedande behandlingen av malmen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144 ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN

vid något enstaka tillfälle påträffas, utgöres det vanligen av en
meteorit, det vill säga en på jorden nedfallen meteorsten, ett
"stjärnskott". Så mycket mera att betyda för den tekniska
järnframställningen hava i stället de olika slagen av järnmalmer. Dessa bestå
vanligen till största delen av en eller annan av järnets många
syre-föreningar. Av järnets malmer utgöres svartmalmen eller, som den
också kallas, magnetiten av järnoxiduloxid, det vill säga en
dubbeloxid, vars sammansättning med användande av en kemisk formel
tecknas FeO, Fe203. Till färgen är den svart eller gråsvart och
samma färg visar den även om den repas. Som den ena av dess
benämningar angiver, påverkas den av magnet och påverkar alltså själv en
magnetnål, vilket har sin betydelse vid malmsökning på sådana
ställen, där svartmalm är till finnandes. En annan, i likhet med den
föregående i Sverige förekommande malm, är blodstensmalmen, även
kallad järnglans. Till sin kemiska sammansättning utgöres den i
huvudsak av järnoxid, och dess kemiska formel blir sålunda Fe203.
Till färgen skiljer den sig från svartmalmen i det att den är mera
stålgrå och vanligen också mera glänsande. Om man repar den, blir
strecket rött, varav den också fått sitt namn, blodstensmalm. En
malmsort, som däremot icke förekommer i Sverige, är den så kallade
järnspaten, vilken utgöres av ett kolsyresalt av järn, ferrokarbonat.
Formeln är FeCOa. Färgen är vanligen brungul. De, åtminstone i
vårt land, ursprungligen använda malmerna, utgjordes av sjö- eller
myrmalm, vilka äro hydroxider av järnet. De hava uppkommit
under tidernas lopp i sjöar med tämligen stillastående vatten, till vilka
det förts av regnvatten, bäckar, åar och floder, som under sitt lopp
kommit att rinna genom järnhaltiga jordlager. Så länge vattnet är
i rörelse, håller det de små järnpartiklarna uppslammade, men när
det sedan kommer att stå orörligt eller tämligen stilla, avsätter sig
järnet på bottnen i form av ett slags grus eller klumpar. Såsom
sådant uppfiskades det och nedsmältes. Färgen på desssa malmer
växlar mellan rödbrun och brun till gul. De äro mindre goda och dels
av denna orsak, dels också på grund av att de endast förekomma i
mindre mängder, användas de nu för tiden icke mera.

Den förberedande behandlingen av malmen. De flesta
järnmalmer kunna i det tillstånd, som de erhållas från gruvorna, omedelbart
undergå behandlingen i masugnarna. I många fall behöva de
emellertid en förberedning härför. Så till exempel underkastas
järnspaten först en röstning, det vill säga upphettning under fullt
lufttillträde, varigenom kolsyran utdrives och sålunda karbonatet övergår i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free