- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
157

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Masugnsprocessen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MASUGNSPROCESSEN

157

fysikaliska kemien om reaktionernas omvändbarhet, trodde man, att
den ur ugnen bortgående värdefulla koloxidgasen borde utnyttjas
helt och hållet för reduktionsprocessen, och man anställde därför
också de dyrbaraste experiment för att kunna åstadkomma detta (till
exempel höjandet av ugnen). Numera vet man, att alla sådana
försök måste förbliva resultatlösa, och man har därför uttänkt andra
sätt att utnyttja koloxiden utanför masugnen till de mest olika
ändamål.

Betydligt svårare än järnet att utreducera ur sina oxider äro
mangan, fosfor och kisel. Hos dessa försiggår reduktionen och
sammansmältningen med järnet först sedan de sista resterna av
detta blivit utreducerat av det fasta kolet, alltså först vid de höga
temperaturerna i nedre rosten och stället. Av manganet reduceras
endast omkring tre fjärdedelar av det som finnes i malmen under
det att fosforn helt utreduceras och kiseln i ringa mängd, beroende
på sammansättningen och mängden av de andra närvarande
ämnena. Det så farliga svavlet bindes till en del av kalken och
manganet i slaggen, varför man i allmänhet tillsätter mera kalk än som
slaggens lägsta smältpunkt skulle fordra. Likväl upplöser sig allt
fortfarande en del av svavlet i tackjärnet i form av svaveljärn.
Eventuellt förekommande kroppar löser sig fullständigt i järnet,
under det att bly på grund av sin högre specifika vikt och sin
oupplös-lighet i järnet samlar sig under detta längst ned i stället. Zink
förgasas och bildar sedan i form av oxid en beläggning, som kallas
zinksvamp, på ugnsväggarna närmast under uppsatsmålet.

Sin huvudsakliga uppmärksamhet måste masugnsledaren rikta
därpå, att masugnsprocessen icke har några störande
oregelbundenheter att uppvisa. Sådana visa sig på grund av den långa tid, som
passagen av beskickningen genom masugnen tager, i slaggens
utseende först långt efter dennas bildande, och då äro de icke så lätta att
avlägsna. Driftsstörningar kunna framkallas av olika orsaker. För
tunga malmsatser (för mycket malm i förhållande till f lussmed el och
koks), felaktig blandning, för hastig eller oregelbunden påfyllning
av beskickningen, dålig beskaffenhet på brännmaterial eller malm
såväl som genombrytande av kylvattnet kunna bidraga därtill. Man
erhåller då lätt i stället för en ljusfärgad slagg en mörkare färgad
sådan, ur vilken icke allt järnet är utreducerat. För att häva dylika
sjukdomstillstånd hos masugnen brukar man sätta den på lättare kost,
det vill säga minska på malmdoserna. I sådana fall mår den också
bättre av värme, som uppnås genom att öka koksmängden och
temperaturen på den tillförda blästerluften. Även sådana saker, som att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free