Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Framställning av mjukt smidesjärn genom puddling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN
öppningen. Härden är uppbyggd av en grundplatta av järn med en
vattenkyld uppstående järnram. Detta är sedan beklätt med en
järnoxidrik slagg, som skyddar bottnen och ramen för skadliga
inverkningar. Ugnsväggarna och det överliggande valvet bestå av eldfast
sten. Som bränsle använder man vanligen stenkol. Dock användes
på sina ställen brunkol och andra brännmaterial. De heta
förbränningsgaserna få stryka fram över härden och på samma gång brukar
man låta dem uppvärma en ångpanna.
Arbetsmetoden vid puddlingen är olika allt efter det använda
tackjärnet och det slags produkt man åsyftar att framställa. Vill
man till exempel framställa ett vitt, kolfattigt och segt puddeljärn,
så använder man helst ett vitt tackjärn, emedan i detta oxidationen
för avlägsnandet av inblandningarna försiggår snabbt och sålunda
bränsleförbrukningen blir mindre än vid användandet av grått
tackjärn. Ugnen fylles med ungefär 300 till 500 kilogram tackjärn i
fast tillstånd samtidigt med järnoxidrik slagg. I ugnen finnes
vanligen kvarlämnad en del slagg från föregående påfyllning. Efter
endast 30 till 40 minuter har järnet smält under inverkan av de heta
flammorna. Redan vid smältningen börjar inverkan av syret i den
med förbränningsgaserna införda luften och den i slaggen befintliga
järnoxiden i det att en del av kiseln, manganet och fosforn övergå till
sina respektive oxiduler och oxider under värmeutveckling. Även
något kol förvandlas redan nu till koloxidgas. Den nu uppkomna
slaggen lägger sig som en betäckning över järnet och förhindrar
därigenom en fortsatt energisk oxidation genom inverkan av syre och
hetta från förbränningsgaserna. Puddlaren måste alltså bana väg
för syret genom slaggen, så att det kommer bättre i beröring med de
främmande inblandningarna och kan oxidera dessa. För detta
ändamål sticker han en lång järnstång med hakformigt böjd spets
genom den lilla arbetsöppningen och rör långsamt och omsorgsfullt
genom hela massan. Om slaggen är lättflytande, så flyter den åter så
hastigt samman, att syret icke hinner åstadkomma någon vidare
verkan, och då måste puddlaren genom inkastande av fuktig slagg eller
genom tillstrypning av draget åstadkomma en temperatursänkning,
varigenom slaggen åter blir mera tjockflytande.
Under omröringen stegras temperaturen genom oxidation av
kiseln, manganet, o. s. v., så att nu även kolet börjar att i större
mängder oxideras. Genom den bortgående koloxidgasen, råkar
slaggen i skumning och börjar att rinna ut genom arbetsöppningen. Ju
längre puddlaren håller på med sitt arbete, desto mera ansträngande
blir det, ty nu börjar järnet att kristallisera ut, enär det blivit kolfat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>