- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
166

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Bessemerprocessen - Thomasprocessen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166 ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN

med tillför man också kol i sådan mängd, att järnet erhåller just den
kolhalt, som avses. Vid framstäiini tigen av stål kan man undvika
denna återkolning genom att helt enkelt avbryta blåsningen då en
lämplig kolmängd återstår ooxiderad. Emellertid vållar
bestämmandet av den rätta tidpunkten
för avbrytandet rätt stora
svårigheter, varför man i
allmänhet föredrager att
verkställa en efterkolning.

Thomasprocessen. Så
stora förväntningar, som man
hade satt på
Bessemerprocessen, lika stora missräkningar
beredde den till att börja med.
Framför allt hade metoden
den stora nackdelen, att icke
fosforn på detta sätt kunde
avlägsnas ur järnet. Men då
på många ställen all
användbar järnmalm innehåller
fosfor, så kunde
Bessemerprocessen endast finna användning
på de vida färre platser, där
järnmalmen är så gott som
fosforfri. Redan från början
förstod man, att
svårigheterna skulle övervinnas, om man
kunde utbyta koin’erterns kiselsyrade foder mot ett basiskt sådant
och kunde giva råmaterialet basiska tillsatser. Endast en basisk
slagg förmår att binda den under inverkan av luftens syre bildade
fosforsyran och sålunda avlägsna den ur järnet. Men en basisk slagg
binder också kiselsyran och därför skulle en kiselsyrad beklädnad i
konvertern snart bliva förstörd och slaggen samtidigt förlora sin
basiska karaktär. Därför är ett basiskt foder i päronen ofrånkomligt
om det använda tackjärnet innehåller fosfor. Man gjorde därför
också redan från början talrika försök med olika ämnen, men inget
visade sig tillräckligt motståndskraftigt gentemot den fysikaliska och
kemiska påverkan från den heta järnsmältan. Emellertid föreslog
engelsmannen Thomas år 1878 användande av kalk som
slaggbildningsmedel och utfordring av konvertern med mineralet dolomit, som

Fig. 35. En Bessemerugn i verksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free