- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
173

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Siemens-Martin-processen - Glödfärskning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GLÖDFÄRSKNING

173

Vid det andra förfaringssättet, tackjärn-malm-metoden, påfylles
ugnen med flytande tackjärn och färskningen sker här icke genom
användande av en syrerik gasström, utan genom samtidigt tillsatt
järnmalm, som uppgår till cirka 18—25 % av påfyllningen. Härvid
reduceras sålunda järnmalmen till järn. Det flytande tackjärnet
tages i allmänhet direkt från masugnen. Först inlägges malm och
kalksten i ugnen och sedan gjutes det smälta tackjärnet däröver.
Badet råkar på grund av den häftiga reaktionen så gott som genast i
den livligaste skumning. Småningom lägger denna sig och nu börjar
en kokning till följd av kolförbränningen. Det vidare förloppet är
sedan alldeles som vid den föregående metoden. Med ugnar av
medelstorlek kan man på detta sätt på 24 timmar med fyra påfyllningar
erhålla ungefär 100—130 ton Martingöt järn.

Med stigande fosforhalt hos tackjärnet växa svårigheterna att
erhålla en fosforhaltig produkt, emedan en del av fosforn lätt nog
åter reduceras ur slaggen och sedan åter löser sig i stålet. Detta
missförhållande undvikes i ett annat Martinförfaringssätt, det
Bert-rand-Thielska, vid vilket processen försiggår i tvenne från varandra
skilda perioder. I den första perioden (förfärskningen) avlägsnas i
huvudsak kisel, mangan och fosfor samt en mindre del av kolet. Den
mycket värdefulla slaggen skiljes därpå från stålet därigenom, att
man låter metallen avflyta till en annan, djupare belägen Martinugn
utan slagg eller överför den också utan slaggen medelst en panna till
en bredvidstående ugn. Slutligen kan man låta metallen tillsamman
med slaggen flyta ut i en panna, från vilken slaggen sedan avhälles
under det att metallen åter införes i samma ugn. Den slaggfria,
förfärskade metallen gives en ny tillsats av malm och befrias från de
återstående föroreningarna genom fortsatt färskning.

Genom de olika Martinprocesserna framställas huvudsakligen
mjuka och medelhårda järnsorter som användas i järnvaror av alla
möjliga slag såsom tråd, olika slag av järnbleck och för övrigt
tusentals andra massartiklar. Även gjutstål till verktyg av alla slag
framställes i Martinugnen och slutligen också specialstållegeringar,
till exempel nickelstål till turbindelar, pansarplåtar, m. m.

Glödfärskning. Framställningen av smidbart järn har i alla de
hittills beskrivna metoderna skett genom att man ur det smälta
tackjärnet har borttagit en del av dess beståndsdelar, varav särskilt
kolet, genom oxidation. Men det finnes ännu ett mycket gammalt
färskningssätt, vid vilket oxidationen sker medan tackjärnet befinner
sig i fast tillstånd. Detta är den gamla glödfärskningen. Förfa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free