- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
175

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Framställning av cementstål - Framställningen av digelstål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CEMENTSTÅL — DIGELSTÄL

175

andel. Järnets upptagande av kol är i huvudsak att tillskriva den
ofullständiga förbränning, som äger rum, varvid koloxidgas bildas,
vilken tränger in i järnet och därvid sönderfaller i kol och koldioxid.
Järnet upptager icke mer än en viss bestämd kolmängd huru länge
man än vill fortsätta glödgningen. Efter slutad glödgning låter man
ugnen under 7 dagars tid långsamt svalna. Processen erfordrar
alltså i det hela minst 15 dagar, vanligen tre veckor. Det ur
kistorna kommande råstålet har en ojämn sammansättning och
innehåller dessutom mycket slagg, om det är framställt av välljärn. Det
kan sålunda icke omedelbart användas och omsmältes därför ofta
i diglar. I enstaka fall svetsas det samman under en ingående
mekanisk behandling genom hamring, pressning och valsning
varvid det lämnar ett stål med utmärkta egenskaper.

En vida större betydelse än för den egentliga
cementstålfram-ställningen har cementeringen nu för tiden för ythärdning. Denna
spelar en mycket stor roll för framställningen av sådana föremål,
som skola hava en hård yta men ett mycket segt inre såsom
pansarplåt och annat. Sådana föremål framställer man av ett kolfattigt,
mjukt men segt götjärn och förvandlar ytan genom anrikning av kol
till hårt stål. Som cementeringsmedel kunna de mest olika
kolav-givande ämnen komma till användning, såsom lysgas, träkol o. s. v.
Hand i hand med härdningen måste ske en ändamålsenlig termisk
behandling genom glödgning och avkylning, så att de delar, som
genom den långvariga glödgningen vid hög temperatur blivit
överhettade och därför grovkorniga och spröda, erhålla en mera
lämplig struktur, som borgar för goda egenskaper.

Framställningen av digelstål. Digelstålframställningen
försiggår, som namnet angiver, i diglar. Dessa äro med lock tillslutbara
kärl, som rymma 10 till 40 kilogram järn eller däröver. Diglarna
måste vara mycket eldfasta. De bestå mest av en blandning av lera,
schamott och gamla finmalda digelskärvor med något kolhaltigt
ämne såsom träkol, koks, grafit eller dylikt. Digelmaterialet
blandas och knådas väl varefter det genom pressning anbringas i
digel-formen. Efter en mycket omsorgsfull torkning, som tager flera
veckor i anspråk och som försiggår i särskilda uppvärmda kamrar,
glödgas diglarna med det ifyllda smältmaterialet och föras därpå
med hjälp av stora tänger till smältugnen. Smältugnarna kunna
vara av mycket olika konstruktion. Vid större verk användas mest
Siemens-Martinliknande ugnar med gaseldning och regeneratorer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free