Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Formgivning samt mekanisk och termisk behandling av järnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORMGIVNING AV JÄRNET
183
utvalsas på en enda gång. Det skulle heller icke vara lämpligt, enär
materialet då icke skulle bliva tillräckligt genomarbetat. Valsgodset
måste alltså under alla omständigheter sträckas genom en långsam
förändring av tvärsnittet. Därunder avkyles det naturligtvis mer
och mer så att det i många fall upprepade gånger måste ånyo
upphettas. För att spara på kostnaderna härför, måste man på alla sätt
försöka att utföra valsningen så hastigt som möjligt, så att i
lyckligaste fall råblocket kan genomlöpa hela processen till färdigt
valsgods med en enda upphettning. Genom förbättringar av
valsanordningarna och transportmedlen i valsverken har man också i många
fall lyckats att uppnå detta mål.
Vid massframstälnling av många hel- och halvfabrikat använder
man för valsningens påskyndande med fördel så kallade
kontinuerliga valsverk, i vilka ett stort antal valspar äro uppställda i en
bestämd ordning. I vart och ett av dem går valsgodset endast en gång
igenom för att omedelbart fortsätta till nästa och däri erhålla en
ännu något förminskad genomskärning tills den önskade slutgiltiga
formen uppnåtts. För sådana föremål, som icke utvalsas i någon
större mängd, skulle givetvis anläggningen och driften av ett
kontinuerligt valsverk bliva alldeles för dyrbart. Därför låter man i sådana
fall valsgodset upprepade gånger gå genom samma valsanordning, i
vilken de två eller tre valsarna förses med en hel serie inskärningar,
vilkas tvärsnitt undan för undan blir mindre.
Allt efter som i en valsapparat två eller tre valsar ligga över
varandra talar man om två- eller duovalsverk respektive tre- eller
triovalsverk. I ett duovalsverk, vars valsar hela tiden gå i samma
riktning, måste valsgodset, sedan det gått igenom valsarna, föras
tillbaka vid sidan om eller över apparaten för att ånyo kunna dragas
igenom. Detta innebär emellertid stora tidsförluster med ty åtföljande
avkylning, och dessutom skulle det endast med svårighet låta sig
göras vid valsningen av stora stycken såsom block och pansarplåtar.
Därför inrättar man tvåvalsverken som så kallade reverservalsverk,
i vilka valsarnas rotationsriktning omkastas för varje gång
arbetsstycket har gått igenom. Vill man undvika denna omläggning av
valsarnas rörelseriktning, man i stället för reverservalsverket
använda ett triovalsverk. I ett sådant går valsarnas vridning hela
tiden i samma riktning, och man kan då låta valsgodset först gå fram
mellan det undre valsparet och sedan tillbaka mellan det övre.
Förutom valsverk med vågrätt och parallellt liggande valsar
finnas också de mest olika specialvalsverk, vilka till exempel hava n-ke
endast vågräta utan också lodräta valsar och som tjäna till att fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>