- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
192

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Övriga metaller - Guld - Silver

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192 ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN

utvalsade blad mellan pergamentblad, och hela paketen lägges på ett
städ av sten, där det bearbetas med tunga släggor, varvid det tänjer
ut sig och blir allt tunnare. Proceduren upprepas flera gånger och
slutligen får den försiggå mellan så kallade guldslagarhinnor, som
erhållas av blindtarmar av nötboskap, tills bladen hava uppnått den
önskade tjockleken. Slutligen skäras de i fyrkantiga stycken och
inläggas i böcker av silkepapper. Bladguld användes till förgyllning
av ramar, möbler, statyer o. s. v. samt i bokbinderier till
guldpressning och förgyllning av boksnitten.

Silver. Gediget silver finner man i naturen i form av små
kristaller eller också såsom greniga bildningar, vanligen då
förekommande tillsammans med silvermalmer av ett eller annat slag, till
exempel silverglans, som är en svavelförening av silver, Ag2S. Även andra
metallers malmer innehåller ofta silver. Så är till exempel silvret en
mycket vanlig beståndsdel i blyglans, och man får därför också
silver som biprodukt vid framställningen av bly och en del andra
metaller. Det medföljer nämligen det utreducerade blyet och kan sedan
skiljas från detta genom en process, som kallas avdrivning. Denna
tillgår så, att det råa, silverhaltiga blyet, som kallas verkbly,
nedsmältes i en flamugn, varvid det oxideras till blyoxid, "blyglete", som
vid den i ugnen rådande temperaturen är flytande och avrinner. Som
återstod erhåller man på ugnsbottnen en del silver. Det genom
avdrivning erhållna silvret innehåller alltid en smula bly.

Det genom avdrivning eller någon annan metallurgisk process
utvunna silvret gjutes i tackor och kommer i denna form i handeln.
Liksom guldet renas även silvret vid affinerier och benämnes sedan
"finsilver". För användning till framställningen av
prydnadsföremål, husgeråd och konstsaker liksom ock till mynt uppblandas silvret
med koppar. En vanlig sådan legering är den 13-lödiga, det vill säga
en blandning av silver och koppar, som innehåller 13 lod eller 13
sextondelar silver. Enligt det hos oss ännu brukliga angivningssättet
för silvrets finhet, räknar man detta i lod, det vill säga man angiver,
huru många sextondelar av legeringen, som utgöres av rent silver.
Liksom i fråga om guldet har man emellertid även här på andra
ställen övergått till att angiva silverhalten i tusendelar. För
prövning av silvervarors halt är strykprovet mycket otillfredsställande.
I stället får man gå till väga på så sätt, att en liten uppvägd del av
provet löses i salpetersyra, varpå man kan bestämma silvermängden
häri genom titrering med koksaltlösning. Av de så erhållna
uppgifterna kan det i fråga varande silvrets finhet beräknas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free