- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
206

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Kol och petroleum - Träkol - Torv och brunkol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206 ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN

grann passning av skickligt folk med stor erfarenhet av kolning.
Dessutom bortspilles en hel del värdefulla torrdestillationsprodukter
därigenom att man endast kan tillvarataga kolet. Man har därför
i allt större utsträckning börjat övergå till att framställa träkolet
genom att upphetta träet i slutna retorter och har sålunda kunnat
tillvarataga även de andra produkterna, såväl flytande som gasformiga.
Dessa utgöras av trätjära, tjärvatten, som innehåller ättiksyra,
träsprit, aceton m. m. samt den gasformiga lysgasen.

Förutom i järnindustrin användes träkolet i många andra
industrigrenar, där det tjänar till att borttaga illaluktande, illasmakande
eller missfärgande föroreningar ur en hel del produkter. Så till
exempel använder man i sockerindustrin filtra av träkol. Liknande
användes också för filtrering av dricksvatten. Ännu starkare än
träkol verka i detta avseende djurkol, som erhålles genom
torrdestillation av animaliska ämnen såsom slakteriavfall.

Torv och brunkol. En process, som liknar torrdestillationen
fastän den försiggår vid vanlig temperatur, är förmultningen av växter
och växtdelar, då denna sker utan lufttillträde. Härvid bildas vad
vi med en mycket vidsträckt betydelse av ordet skulle kunna kalla
mineralkol, det vill säga mer eller mindre kolhaltiga ämnen, som
förekomma såsom lager i jordskorpan och som därifrån upptagas för
att användas till bränsle.

Till kolsorterna kan man sålunda, om man så vill, även räkna
torven. Denna har uppstått och bildas allt fortfarande i torvmossar
genom multning av mossor, gräs och andra växter. I de övre
skikten av mossen ligger den ljusbruna, av hopfiltade växtfibrer
bestående trådtorven. Djupare ned ligger den kompaktare, svartbruna
beck-torven. Torven upptages genom "stickning" för hand (sticktorv)
eller medelst grävmaskiner eller ett slags ångplogar. Den pressas till
tegelformade kakor och torkas i luften i så kallade rior. Nystucken
torv innehåller 80 viktsdelar vatten. I lufttorkat tillstånd innehåller
den fortfarande cirka 30 % vatten. Kolhalten är icke vidare stor, i
genomsnitt cirka 55 %, varemot halten av askbeståndsdelar är så
mycket större. Torvens förbränningsvärde är därför ganska ringa.
Att transportera torven någon längre sträcka lönar sig därför inte,
utan som bränsle lämpar sig torven bäst på de ställen, där den tages.
För att bättre kunna utnyttja torven har man därför numera börjat
försöka med att anlägga elektricitetsverk i torvrika trakter, för att
genom kraftledningar överföra den vunna energien till de platser,
dälden skall utnyttjas. Den trådiga torven har det minsta bränslevärdet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free