- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
210

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Kol och petroleum - Stenkol - Lysgas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210 ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN

eldfasta leror, som också brytas och av vilka massor av umärkta
lergods fabriceras. De svenska stenkolen hava ej undergått den
oerhört starka komprimering, som de under den egentliga
stenkolsperioden bildade kolen under tidernas lopp hava blivit utsatta för.
Därför hava de ej heller lika stort bränslevärde som de sistnämnda.

För att kunna ordentligt tillvarataga och utnyttja även de stora
mängder av fin kolstybb, som bildas vid kolens brytning och
fram-forsling, framställer man därav briketter. Dessa tillverkas på det
sättet, att stybben finmales och blandas med ett vid destillationen
av tjära erhållet beck, varav man tillsätter 6—10 procent av hela
massan. Denna pressas därefter till tegelformade stycken eller
runda klumpar. Vissa sorter av sådana briketter hava visat sig vara
goda ersättningsmedel för de vid kolning av ångfartyg förut
uteslutande i fråga kommande bunkerkolen.

Lysgas. En synnerligen viktig användning hava stenkolen fått
för framställningen av lysgas och icke minst för de därvid erhållna
värdefulla biprodukternas skull. Förloppet vid
lysgasframställ-ningen är i huvudsak det, att feta gaskol upphettas utan lufttillträde
i slutna retorter, varifrån den bildade gasen bortledes och renas
genom en hel serie processer för att slutligen uppsamlas i så kallade
gasklockor och därifrån distribueras till förbrukarna.

Retorterna, vari kolet förgasas, måste vara av mycket gott,
eldfast material. Såsom sådant har schamott visat sig vara det
lämpligaste. Detta framställes av eldfast lera, blandad med finmalda
skärvor av gamla sönderslagna retorter jämte en del andra
tillsatser. Av denna massa framställas de långa rörformiga retorterna.
I äldre gasverk, som för övrigt på många ställen ännu äro i bruk,
placerades retorterna i vågrätt läge. Detta visade sig emellertid ur
värmeekonomisk synpunkt föga gynnsamt, ty tömningen och
på-fyllnigen av sådana retorter tar ganska lång tid, vilket vållar
avsevärda värmeförluster. Man gjorde då den förbättringen, att kolet
upplades i långa tråg av schamott, som hastigt inskjutas i
retorterna och ävenledes hastigt uttagas. Bättre resultat erhåller man
likväl om retorterna placeras i lutande ställning och förses med luckor
i båda ändarna. Då man, som det på fackspråket heter, "drar" på
gasverket, öppnas först de i de nedre ändarna av retorterna
befintliga luckorna, varvid de från förra påfyllningen återstående, till
koks förvandlade starkt glödande kolen rutscha ut i hjulförsedda
järnkorgar, som genast köras in under en kraftig vattendusch, som
släcker glöden. Sedan de nedre luckorna åter tillstängts, öppnas de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free