- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
214

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Kol och petroleum - Lysgas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214 ANDRA DELEN. BERGSHANTERING O. HYTTVÄSEN

bränsle för kaminer och värmeledningspannor. De förbrinna
nämligen i likhet med antraciten under glödning men utan egentlig
låga. De små blå lågor, som synas hoppa över brinnande koks såväl
som antracit, utgöras av brinnande koloxid, som av de översta
kollagerna utreduceras av den i de nedre bildade koldioxiden. De sota
följaktligen mycket litet från sig. Bättre än gasverkskoksen är
emellertid den som erhålles av andra kolsorter än gaskolen och som
framställes för sin egen skull, icke såsom biprodukt vid gasverken.

I retorterna bildas emellertid även en annan biprodukt. Vid
den mycket starka hetta, som råder i retorterna, sönderdelas
nämligen vissa av de ur kolen uppkomna kolvätena varvid kol utskiljes
och avsätter sig i form av så kallat retortkol på retorternas väggar.
Tid efter annan får det avlägsnas därifrån. Retortkolet är
synnerligen kompakt och dessutom ledande för den elektriska strömmen,
varför det användes till framställningen av båglampskol och
elektroder för olika ändamål. Det finmales då och blandas med en
smula av något lämpligt bindemedel. Av den så erhållna massan
formas stavar genom stark pressning, vilka efter torkning äro färdiga
till användning. Ofta förses de med en kärna av metalltråd för att
bättre leda strömmen, om de äro mycket långa.

Vi komma nu till den allra viktigaste biprodukten vid
lysgas-framställningen nämligen den i hydrualiken och kondensatorerna
avskilda tjäran. Egentligen borde man säga stenkolstjäran till
skillnad från den vid torrdestillation av trä erhållna trätjäran, som har
en annan sammansättning. Då här emellertid endast är fråga om
stenkolstjära, kunna vi utan risk att bli missförstådda säga kort och
gott tjära. I gasverkets barndom var den svarta, överallt
vidhäftande tjäran till mycket obehag och någon användning för de stora
massor, som producerades, hade man inte. Tvärt om fick man vara
glad, om man på något sätt kunde bliva av med den. Då var det
ingen som ande, att tjäran var den föraktade askungen, till vilken
några år senare alla skulle fria. Numera har den nämligen tack
vare den organiska kemiens storartade framsteg kommit att bliva
ett eftersökt råmaterial inom en mångfald av industrigrenar.

Den första behandling, som tjäran underkastas, är en så kallad
fraktionerad destillation. Denna tillgår så, att tjäran kokas i
retorter och de bortgående ångorna kondenseras i förlag på det sättet,
att man i olika förlag upptager de produkter, som bortgå vid olika
temperaturer. Dessa utgöras av så kallade råoljor, som sedan
genom destillation var för sig ytterligare renas. I retorterna
kvarstannar efter destillationen en beckartad massa, som går under be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free