- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
217

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Kol och petroleum - Lysgas - Petroleum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PETROLEUM

217

torn består av en stålcylinder, som innesluter en porös massa
indränkt med aceton. I en sådan ackumulator kunna väldiga mängder
acetyléngas inpumpas. Uppfinningen har fått mycket stor betydelse
för driften av ensamt belägna fyrar, som, om de förses med den
ävenledes av Dalén konstruerade solventilen, kunna lämnas utan
tillsyn under långa tider.

Petroleum. Råpetroleum kallas också nafta. Huru den
uppkommit tillhör ännu en av vetenskapens olösta gåtor. Den bland geologer
vanliga åsikten är emellertid att den skulle hava uppstått genom
någon slags egendomliga sönderdelningsprocesser av rester efter
utdöda havsdjur och sedan genom de många förändringar, som ägt rum i
jordskorpan, kommit till de ställen och på de djup, varest de nu
finnas. Gentemot denna förklaring har en annan uppställts, att naftan
skulle hava bildats på oorganisk väg genom vissa kemiska processer.
De bestå nämligen av blandningar av många olika så kallade
"mättade" kolväten ur sumpgasserien, vars allmänna formel är CnH2n-f-£,
det vill säga, att om i ett sådant kolvätes molekyler finnas n stycken
(n betecknar ett godtyckligt antal) kolatomer, så finnes det alltid
2n+2 väteatomer (dubbelt så många och dessutom två till). Sådana
föreningar äro vi visserligen vanda vid att betrakta såsom organiska,
men vi kunna också tänka oss dem såsom uppkomna genom vissa
oorganiska processer. Vi erinra oss att acetylén bildas genom inverkan
av vatten på kalciumkarbid, som var en förening av metallen kalcium
med kol. Vid mycket höga temperaturer har kolet en viss
benägenhet att med även andra metaller bilda sådana föreningar, så kallade
karbider. Det är alls icke osannolikt, att massor av sådana karbider
bildats under en period av jordens utvecklingshistoria, då vårt klot
ännu icke befann sig i ett så pass avsvalnat tillstånd som nu, och det
är även möjligt, att i jordens inre på tillräckligt stort djup
karbidbildning ännu försiggår. Vi hava t. o. m. anledning att antaga, att i
jordens inre stora mängder av sådana karbider förefinnas. Låt oss nu
antaga, att vatten så småningom kommit att tränga allt djupare ned i
jordskorpan, det kan då hava träffat på lager av olika karbider, som
genom en eller annan naturrevolution kommit att förskjutas
tillräckligt långt ut mot ytan. De kolväten, som genom inverkan av vatten på
en metallkarbid bildas, bero till sin sammansättning på arten av den
karbid, varav de uppkomma. Inga erfarenhetsfakta tala emot en
sådan teori för bergoljans bildande, men vi kunna heller icke förneka
den andra möjligheten, att organiska sönderdelningsprocesser av
något slag skulle hava varit orsaken till petroleumlagernas uppkomst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free