- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
225

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Bergshantering och hyttväsen - Stenindustrin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STENINDUSTRIN

225

något sätt bringa kol i lösning och sedan låta det utkristallisera ur
lösningen. Detta har verkligen också lyckats i det att man mättat
smält gjutjärn med kol och sedan gjutit det i en hålighet i ett
stålblock. Gjutjärnet har
den egenskapen, att
utvidga sig vid
avsvalnandet, och när nu
stålblocket gjorde kraftigt
motstånd däremot, så blev
trycket i
gjutjärnsmassan mycket stort, och
detta var just vad man ville
åstadkomma. När efter
avsvalnandet järnet
utlöstes medelst saltsyra,
befanns det verkligen att
kolet utkristalliserat i
form av diamanter, men
dessa voro så små, att
man måste undersöka
dem genom mikroskop
< för att med säkerhet
kunna identifiera deras
kristallform. Så små
diamanter äro så gott som
värdelösa, men om de
skola framställas på det
beskrivna sättet, bliva
de ganska dyrbara.
Metoden har sålunda stort
teoretiskt intresse, men
saknar fullständigt
praktisk betydelse. Diamanterna erhållas sålunda allt fortfarande ur
naturen. De flesta diamanterna komma numera från Sydafrika, och
deras brytning såväl som handeln med dem ligger till största delen i
händerna på ett syndikat.

Av andra ädelstenar vilja vi nämna korund och beryll, av vilka
båda stenarter åtskilliga färgvarieteter förekomma. Mycket känd är
den röda form av korund, som heter rubin. Denna kan verkligen
numera framställas med konst i det att man i ytterligt stark hetta
smälter lerjord (aluminiumoxid), som sedan får utkristallisera. Rubiner

ill 8

Fig. 66. Rubinsökare i Birma. (Efter
"Under-wood & Underwood".)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free