- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
232

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Lantbruk och fiske - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232

TREDJE DELEN. LANTBRUK OCH FISKE

säkerligen likadana som deras vilda fränder, blott med den
skillnaden, att deras frihet var begränsad.

Nu hade man kommit därhän, att man visserligen kunde vara
lugnare för födan, men så hade man också fått boskapen att sörja
för och tillse, att den icke led brist på foder. Man blev då
nödsakad att flytta från det ena
stället till det andra allt efter
tillgången på bete. Det var
sålunda ett nomadliv man
levde. Förhållandena hade ju
väsentligt förbättrats, men
osäkerheten var dock ännu
ganska stor, ty det kunde ju
inträffa, att det ibland visade
sig vara svårt, att finna
lämpliga betesmarker för djuren.
För övrigt är nu människan
en gång för alla icke
uteslutande köttätare, utan fast
mera är hennes
matsmältningsapparat av den för allätare
typiska byggnaden. Växtföda
varken ville eller kunde man
undvara. Det skulle därför
bliva av allra största
betydelse, om man kunde hava
ständig tillgång till matnyttiga växter i sin omedelbara närhet alldeles
som man genom boskapen hade kött.

För att denna fråga skulle kunna lösas, var det emellertid
nödvändigt att övergiva nomadlivet. Detta skedde givetvis inte med
avsikt att därigenom skapa möjligheter för att driva odling av
växter, men vi kunna ju tänka oss, att människorna under sina
vandringar med boskapshjordarna kommo till sådana ställen, där
naturen var särskilt tillmötesgående på ett eller annat sätt.
Betesmarkerna kunde till exempel vara sådana, att boskapen kunde finna
bete året om. Dessutom kunde naturförhållandena vara sådana, att
de underlättade försvaret, vilket i dessa tider av allas krig mot alla
var en synnerligen viktig faktor. Då förhållandena voro på detta
eller annat sätt inbjudande, var det ju ganska naturligt att man
gärna övergav det både besvärliga och och farliga vandrarelivet och
slog sig ned för en längre tid på samma plats, kanske för alltid.

Fig. 2. Det efter all sannolikhet äldsta
lantbruksredskapet. Till vänster en så
kallad grävstock i den form, som den
användes av bushmännens kvinnor, till höger en
indiankvinna grävande med grävstock.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free