- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
235

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Lantbruk och fiske - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING

235

Nilflodens regelbunda översvämningar hade för Egypten.
Nilvatt-net medförde massor av siam, som kvarstannade på marken, då
vattnet efter översvämningarna drog sig tillbaka. På detta sätt
bildades en fuktig, fet och bördig jordmån, i vilken man blott
behövde strö ut sädeskornen och sedan driva boskapen över fälten, så
att utsädet nedtrampades i myllan och icke blev liggande ovanpå till
föda åt himmelens
fåglar. För att kunna
utnyttja Nilens
befruktande inverkan över
större områden än dem,
som täcktes av
översvämningarna, anlades
rikt förgrenade
bevattningskanaler med
talrika pumpverk.
Likadana voro
förhållandena i de av Eufrat och
Tigris vattnade
trakterna.

Man ser tydligt,
vilket sammanhang det
finnes mellan å ena
sidan en natur och ett
klimat, som gör
odlingen av jorden lätt, och å
den andra en tidigt spirande och blomstrande kultur. De nordiska
länderna med sitt bistra klimat och sin jord, som det kostade mycken
möda att odla, voro alltid ett långt stycke efter de sydligare och
mera gynnade länderna i utveckling. Detta var naturligtvis i all
synnerhet fallet i forna tider, då icke en någorlunda livlig
samfärdsel folken emellan kunde utjämna allt för stora skillnader. Våra
förfäder fingo slita, släpa och kämpa för det dagliga brödet och
någon tid till övers från de dagliga bestyren fingo de inte. Se vi
då i stället på till exempel de gamla egyptierna, så krävde icke
naturen av dem ett lika stort arbete för vad den lämnade. De fingo i
stället en del tid över att tänka på andra saker, och de kunde då
tänka ut många sätt att göra det bekvämare för sig. Naturligtvis
kunde de då också syssla med sådana saker, som till synes inte voro
av någon direkt nytta, men som beredde sina utövare nöje. Man
började till exempel uppställa och spekulera över matematiska och

Fig. 5. En romersk kvarn. (Efter "Opf. Bog".)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free