- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
237

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Lantbruk och fiske - Inledning - Bevattning och avvattning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEVATTNING OCH AVVATTNING

237

åkerjord, blevo till ofruktbar öken. Vi skola icke längre uppehålla
oss vid ett åkerbruk, som var av naturen så gynnat, utan i stället
se efter, vilka uppfinningar som gjorts för att avtvinga jorden
rikare skördar, även i mera svårarbetande trakter. De redskap och
brukningsmetoder, som kommit till användning, hava givetvis så
småningom utvecklats ur enklare former och om vi komma ut till
avlägset liggande ensliga ställen, så kunna vi än i dag få se
lantbruksredskap av synnerligen ålderdomliga typer i bruk, och om vi
hava tillfälle att under någon längre tid iakttaga brukningssättet,
så skola vi ofta finna även detta vara av ganska primitivt slag.

För lantbrukets utveckling genom spridande av kännedom om
nyare och förbättrade redskap och brukningsmetoder hava
inrättandet av lantbruksskolor varit av den allra största betydelse. Förutom
lantbruksskolor för högre och lägre undervisning hava vi
folkhögskolorna, i vilka ungdomen från landet får lära sig icke endast de
med jordbruket och boskapsskötseln direkt sammanhängande
ämnena utan även sådana saker, som höra till den allmänna
medborgerliga bildningen och som de vid många tillfällen senare kunna hava
stor nytta av. Säkerligen hava folkhögskolorna mycket att betyda
för uppkomsten av en målmedveten och dugande lantbrukarklass.

Vid lantbruksskolorna och vid särskilda experimentalfält prövas
nya metoder och apparater på det omsorgsfullaste, så att man sedan
med ledning av dessa prov skall kunna avgöra, vad som är värdefullt
i det nya och vad som icke lönar mödan att taga befattning med.
På detta sätt vill man bespara de enskilda lantbrukarna landet runt
att utkasta onödigt med pengar på fåfänga försök och på samma
gång kunna lämna dem goda råd och upplysningar i fråga om
lantbrukstekniska nyheter.

Särskilda anstalter hava också inrättats, där man under
vetenskaplig ledning genom korsningsförsök strävar att åstadkomma allt
rikare givande och härdigare varieteter av de för lantbruket
viktiga växterna. Häri har man redan kommit ganska långt och man
kan därför ifrån sådana anstalter erhålla ett gott utsäde, som ökar
möjligheterna till en rikare avkastning och en större lön för det
nedlagda arbetet och kapitalet.

Bevattning och avvattning. Då växterna icke upptaga annan
näring än den, som är löst i det vatten de uppsuga, så är det tydligt,
att man måste sörja för riklig tillgång på vatten för växternas
vidkommande. Men det kan även bliva för mycket av det goda. Allt
för mycket vatten verkar skadligt bland annat därigenom, att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free