- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
241

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Lantbruk och fiske - Jordens gödsling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JORDENS GÖDSLING

241

ter även utså ett preparat, som sedan en del år tillbaka framställes
i stor skala och som innehåller kulturer av renodlade kvävebakterier.

De olika slagen av konstgödsling innehålla ämnen, som icke först
genom bakterieverkan måste bringas i löslig form. Vilket eller
vilka slag av konstgödning, som bör komma till användning, rättar sig
efter beskaffenheten av jorden. Om denna till exempel lider brist på
nitrater, så utsår man den från Chile hämtade natronsalpetern, vars
sammansättning och utvinnande vi beskrivit i avdelningen om de
kemiska mellanprodukterna (salpetersyra). På samma ställe hava
vi även beskrivit framställningen av de båda viktiga
gödningsämnena kalksalpeter och kalkkväve eller karbidkväve. Detta senare
omsätter sig genom inverkan av vatten så att ammoniak och
kalcium-hydroxid bildas. På grund härav passar karbidkvävet bäst att utsås
på kalkfattig jord, som dessutom bör hava sur reaktion.

Kalk kan för övrigt tillföras jorden på flera sätt. Sålunda kan
man använda vanlig finmalen kalksten, eller också använder man
bränd kalk i släckt eller osläckt tillstånd. Kalken pådriver
emellertid växtligheten, så att de övriga näringssalterna hastigt förbrukas.
Man måste därför vid kalkning även tillföra rikligt med andra
gödningsämnen. Särskilt på lerig jord är kalkning förmånlig, ty den
annars svårarbetade styva leran blir genom tillsatsen av kalk
lättare att bearbeta. Sur jord neutraliseras av kalk, varigenom
bildningen av mylla underlättas.

Vi nämnde, att växterna även behöva en del fosfor. Denna
tillföres i form av olika slag av fosfater. Ett mycket viktigt
fosforgödningsmedel framställes av mineralfosfaten fosforit och apatit
genom dessas behandling med svavelsyra. Man erhåller då en
blandning av kalciumsulfat (gips) och surt kalciumortofosfat.
Reaktionen kunna vi tänka oss ske efter följande formel:

Ca3(P04), + 2H2S04 = CaH4(P04)2 + 2CaS04.

Produkten, som kallas superfosfat, är ett mycket gott
gödningsmedel, då det innehåller såväl kalcium som fosfor i vattenlöslig form.
Det sura fosfatet är nämligen tämligen lättlösligt i vatten, vilket
däremot icke det i utgångsmaterialet (fosforiten och apatiten)
ingående neutrala fosfatet är. Ett annat mycket använt fosfat är det
vid järnframställningen enligt Thomasprocessen erhållna
Thomas-fosfatet, som emellertid icke är så lätt lösligt i vatten. Denna
nackdel uppväges av att det lättare löses av syror, till och med mycket
svaga sådana, och då växternas rötter hava en sur avsöndring, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free