- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
242

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Lantbruk och fiske - Jordens gödsling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

TREDJE DELEN. LANTBRUK OCH FISKE

kunna de också upptaga Thomasfosfatet. Fosfatgödslingen har en
särskilt förmånlig inverkan på bildningen av kärna i säden.
Dessutom giver den ett bättre foder.

Många växter, i all synnerhet rotfrukter och potatis, upptaga
stora mängder av kaliumsalter. Vid odling av dessa växter får man
därför tillföra kaliumhaltiga gödningsmedel. Sådant erhålles från
de väldiga saltlagerna vid Stassfurt i Tyskland, där man bland
annat bryter ett mineral, som kallas kainit. Detta innehåller
kaliumsulfat, är lättlösligt i vatten och upptages därför lätt av växterna.

Fig. 9. Spridare för vanlig stallgödsel.

För att fullt utnyttja jorden och de tillförda naturliga eller
konstgjorda gödningsämnena, får jorden allt emellanåt vila sig eller
som man säger ligga i träde. Medan jorden ligger i träde får den
plöjas för att luftas och befrias från ogräs. I gamla tider lät man
jorden ligga i träde vart annat år och skördade vart annat. Hälften
av all jord var sålunda alltid så att säga ur bruk. Emellertid har
man funnit, att detta icke är nödvändigt. Visserligen utsuges
jorden och minskar i kraft trots all gödsling om man år efter år låter
den bära samma slags växter, men däremot kan man med fördel odla
olika slags växter efter varandra på samma jordbit, varvid denna
endast ett och annat år behöver ligga i träde. Detta är beroende på,
att de olika växtslagen icke uppsuga samma näringsämnen i lika
hög grad, utan en sort tager mera av det ena ämnet och en annan
av det andra. Man benämner detta brukningssätt för växelbruk.

Om jorden får ligga i träde ett helt år, till exempel från den ena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free