- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
264

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Lantbruk och fiske - Framställning av mjöl samt bakning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264

TREDJE DELEN. LANTBRUK OCH FISKE

upprepad förmälning till allt större finhetsgrad och med
bortsåll-ning av så mycket skal som möjligt mellan varje målning. De förr
uteslutande använda kvarnstenarna komma allt mera ur bruk sedan
de vatten- och vindkraftdrivna kvarnarnas uppgifter i allt större
utsträckning övertagits av de stora, vanligen elektriskt drivna
vals-kvarnarna, i vilka säden förmales mellan valsar av gjutstål. Man
blir mycket förvånad, då man första gången kommer in i en sådan
modern kvarn. Ingenstädes finner man nämligen ett spår av mjöl.
Alla apparaterna för målningen och siktningen äro så väl inkapslade
och materialet går i slutna trummor från den ena avdelningen av
behandlingen till den andra, att icke ett enda mjölkorn slipper ut.
Först i den sal, där det färdiga mjölet fylles i säckar kan det icke
undvikas, att litet mjöl spilles och sprides. Hela tiden beröres icke
materialet av mäniskohand. Vid kvarnens kaj uppsuges spannmålen
ur fartygens lastrum medelst pneumatiska sädeselevatorer till
kvarnens lagerrum eller silos. Då säden föres härifrån för att genomgå
de olika renings-, målnings- och siktningsprocesserna går allt
mekaniskt till väga.

Det som biprodukt vid mjölframställningen vunna kliet och
gropen finna användning bland annat såsom djurfoder.

Vid bakningen utröres mjölet till en deg, som försättes med
salt och vissa kryddor till exempel kummin, anis och fenkol. Till
degen sättes också något jäsningsmedel till exempel vanlig jäst,
vars verksamma beståndsdel utgöres av de mikroskopiska
jästsvamparna, eller surdeg. Denna utgöres av degrester, som man
tillvaratagit från en föregående jäsning. Surdegen användes i stället för
färsk jäst i synnerhet till grovt bröd. I stället för jäst använder man
ofta till en del bakverk ett så kallat bakpulver bestående av
natriumbikarbonat eller av ammoniumkarbonat (så kallat hjorthornsalt).

För att de olika beståndsdelarna i degen skola väl blandas, så att
denna får en likformig sammansättning och en lämplig konsistens,
måste en mycket energisk knådning företagas. I mindre bagerier
sker knådningen ännu ganska ofta för hand, men i de större
användas härtill maskiner med stor avverkningsförmåga. Innan
knåd-ningsmaskinerna ännu kommit i bruk var degens ältning i de stora
bagerierna en mycket tidsödande och ansträngande procedur. Man
tillgrep då den utvägen att ersätta knådningen för hand med
knåjd-ning genom trampning.

Sedan knådningen är slutförd lämnas degen att stå eller som
man säger "vila". Under denna tid verkar den i degen inknådade
jästen. Genom dennas inverkan sönderdelas en del av sockret i de-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free