- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
279

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Lantbruk och fiske - Sockertillverkningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOCKERTILLVERKNINGEN

279

lingsobjekt. Växten avhugges tätt nere vid marken och befrias
från sina blad. Den starkt sockerhaiti ga saft, som finnes i märgen
av rören, utvinnes genom rörens krossande i ett valsverk.

Den uppsamlade saften koncentreras nu genom kokning, som sker
i så kallade vakuumpannor. Dessa äro så inrättade, att en del av
luften i dem utpumpas. Vid det sänkta trycket inträder kokning
vid lägre temperatur än vid normaltryck, vilket är av betydelse då
viel upphettning till högre temperatur annars en del av sockret
övergår till så kallat invertsocker.

Vid kokningen tillsättes en del kalk, som förenar sig med en del
av saftens föroreningar till olösliga fällningar. Andra föroreningar
utgöras av äggviteämnen, som under kokningen avskiljas i form av
skum, vilket borttages genom skumning. Då kokningen fortskridit
så långt, att saften blivit tillräckligt tjock, befrias den från de med
kalken utfällda föroreningarna genom filtrering. Av den filtrerade
saften bildas vid avkylning en kristallinisk massa, som emellertid
fortfarande icke är alldeles ren utan är brun till färgen och måste
genom den följande så kallade raffineringen ordentligt renas.

Sockerröret är emellertid en tropisk växt och sockret har
därför icke varit en billig vara. För att kunna framställa socker på
ett billigare sätt har man därför sökt att finna någon i vårt klimat
förekommande växt med tillräckligt hög sockerhalt för att den skulle
kunna tjäna såsom råmaterial för sockerfabrikationen. En sådan
växt fann man slutligen också i en art av rova eller beta, som sedan
genom förädling kommit att bliva till vad vi nu kalla sockerbetan.
I vårt land är det mest i Skåne, som sockerbetan odlas.

Betupptagningen försiggår i september eller oktober beroende på
huru gynnsam väderleken har varit. Genast vid upptagningen
avskäres blasten. Betorna sändas sedan till sockerbruken, där de att
börja med underkastas en grundlig tvättning, varpå topparna
avhuggas. Dessa hava nämligen mindre halt av socker och det lönar
sig föga att taga med dem i de följande processerna.

För att kunna extrahera sockret måste därpå betorna
sönderskäras. Detta sker medelst roterande knivar, mot vilka betorna tryckas.
Sålunda förvandlas de till en så kallad snitsel, som fylles i
"diffusörerna". Dessa utgöras av höga plåtcylindrar, genom vilka en ström
av vatten långsamt rinner. Benämningen diffusörer på de i fråga
varande apparaterna härleder sig därifrån, att den process, som
mening utan vad vi kalla en diffusion, det vill säga ett utbyte av
i dem försiggår, egentligen icke är en extraktion i vanlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free