- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 3. Vårt klots rikedomar /
301

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Lantbruk och fiske - Fiske - Huvudplatserna för fisket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUVUDPLATSERNA FÖR FISKET 301

rad gripskopa. Denna skopa medför upp allt vad som finns på en
viss ytenhet av havsbottnen. Man räknar sedan och väger de
organismer man i varje "grip" erhållit och skaffar sig på detta sätt en
fullständig och tillförlitlig bild av vad bottnen på olika ställen
producerar av lägre djur. Då fiskarna äro så gott som helt och hållet
hänvisade att för sin existens vistas där deras föda — de lägre djuren
— är tillfinnandes, kan man genom att se efter var dessa
förutsättningar finnas beräkna var
fisken skall gå till och fisket
således löna sig.
Undersökningarna ha klarlagt, att
bottnens produktionsförmåga
stiger från djupen mot grunden.
De centrala delarna av inre
Östersjön, Ålands hav och
Bottniska viken äro rena
ödemarker ur praktisk
fiskeri-synpunkt.

Eystrasalts undersökningar
ha även fört till att man vid
studiet av torsken i Östersjön
funnit ett veritabelt
torskmagasin. Stenig botten och
branta bergstup är just den
plats torsken älskar att
uppehålla sig på, och dessa
förutsättningar finnas i Östersjöns största djuphåla, Landsortsdjupet,
några distansminuter öster om Landsort. Vid undersökningarna fick
man rika fångster på långrev ända ned till fyra hundra meters djup.
Men även i andra vatten vid Landsorts närhet ha
undersökningarna avslöjat mängder av torsk, vilket även är fallet med svenska
östkusten ända upp till trakten av Hernösand. Man tror sig kunna
förklara torskens förekomst i dessa underhavslandskap a la alper
därmed att torsken leker på omkring åttio meters djup och att en stor
del av ynglet stannar på den plats, där det kom till världen.

Undersökningarna i Östersjön ha vidare fört i dagen att
piggva-ren, som ju allmänt anses för en typisk västkustfisk, finnes i rika
bestånd ända upp till Gotland. Upptäckten har också medfört ett
exploaterande av detta rika bestånd. Men ostkustens viktigaste fisk,
strömmingen, har också varit föremål för Eystrasalts
undersökningar. Alla strömmingar förefalla ju att vara av samma slag, men så

Fig. 57. Havsuttern, en fiskare, som
konkurrerar med våra fiskare, lever i den
nordliga delen av Stilla oceanen. Den når
en längd av omkr. 1,5 m., däri inberäknad
den 30 cm. långa svansen. På grund av
den dyrbara pälsen — för ett felfritt
havsutterskinn betalas 6—7,000 kr. — har
den i det närmaste blivit utrotad. (Efter
"Ljus".)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:06:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/3/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free